Medling som social fostran. Diskursanalys av en konflikthanteringsmodell i skolan
Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg. Resultat. Resultatet av analysen visar att medling som kommunikation iscensätter tänkande, reflekterande, ansvarstagande, aktivt och empatiskt deltagande subjektpositioner. Verbalt och kroppsligt gestaltande uttrycksförmåga övas, liksom processorienterat och intellektuellt tänkande. Vidare visar studiens resultat att ett medlingssamtal erbjuder goda möjligheter för elever att bli sedda och bekräftade utifrån varje individs egna känslor, behov och värderingar. Själva medlingssamtalet bygger på dialog och kommunikation, vilket utgör en startpunkt och funktion för demokratisk fostran. Medling är en metod för frivillig och konstruktiv konflikthantering, där alla möts som jämställda och respekterar varandra. Därmed överensstämmer medling med skolans värdesystem även i avseende med värden som respekt för den enskilda elevens egenart och att inte förtrycka andra. Att inte döma till vare sig straff eller sanktioner utan utgå från att alla vinner är den grundläggande principen för medling. Makttekniker som går att identifiera har dels med individens synliggörande och dels särskiljande att göra. De utgör styrningens disciplinära mikromakt och är exempel på de hjälpande, stödjande och vårdande tekniker som kännetecknar den pastorala makten. Av dessa tekniker går det att identifiera invitation och distribution som används i medlingssamtal för synliggörande av elever. Till de särskiljande teknikerna hör individualisering och reglering. Dessa tekniker bidrar till att disciplinera, forma, och styra individer som i förlängningen förväntas passa in i ett välfärdssamhälle. Vidare uppmuntras individen att delta och forma sig som en självstyrande subjekt, vilket syftar till Foucaults s.k. självtekniker.