Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushÄllssysslorna i familjer. VÄr studie utgÄr ifrÄn en enkÀtundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna sjÀlva ser pÄ sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen Àr att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer nÀr det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns nÄgra samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har Àven stÀllt frÄgor till vÄra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jÀmförelse med deras förÀldrageneration. I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förÀndrats.

Syftet med min studie Àr att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frÄnvaro för elever pÄ högstadiet. Jag vill undersöka vilka förÀndringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebÀr i detta förÀndringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller elevers skolfrÄnvaro, skolans organisation och arbetssÀtt samt elevers sjÀlvkÀnsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjÀlp av strukturerade enkÀter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn pÄ sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lÀrare som kan hÄlla ordning i klassrummet. De vill ha lÀrare som lyssnar pÄ dem och förstÄr att de har svÄrigheter.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

ABSTRAKT I vÄrt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras förÀldrar. Studier visar att förÀldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. FörÀldrar och barn Àr som ?kommunicerande kÀrl? och att tillÄta förÀldrar delta i induktionsprocessen minskar rÀdsla och oro associerat med anestesi. Oron Àr ÀndÄ viktig dÄ den hjÀlper förÀldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hÀnda och visar barnet att de Àlskar det.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Den 1 februari 2003 trÀdde den lagÀndring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivförÀldrar i kraft. Inför lagÀndringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ att vad som menas med familj och förÀldraskap Àr en konstruktion. MÄlet Àr dÀrför att framhÄlla att det som antas vara neutrala fakta tvÀrtom Àr resultatet av Äsikter, normer och vÀrderingar. I anslutning till syftet har huvudfrÄgestÀllningen varit att titta pÄ hur familj och förÀldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frÄgestÀllningen har följande underfrÄgor stÀllts: hur beskrivs homosexuella familjer och förÀldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstÄ rapporten som en del av kÀrnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgÄr dels frÄn Foucaults teori om skillnad dÀr begreppen normalitet och avvikande varit vÀgledande och dels frÄn familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Denna studies syfte Àr att utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsÀttningar i en ung förÀlders sjÀlvreflexiva berÀttande pÄ en blogg. Specifikt Àmnar denna studie att undersöka motsÀttningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över sjÀlv-identitet i ett sen-modernt samhÀlle samt Becks teori om standardiserade biografier dÀrtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kÀrleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhÀllet, för att tala om institutionernas ökade förvÀntningar pÄ förÀldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjÀlp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsÀttningar mellan arbete och familj i sprÄket. DÀrtill undersöks relationen mellan förvÀntningar pÄ förÀldraskap av motsÀttningar mellan arbete och familj utifrÄn den unge förÀlderns situation.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.