Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete på kvinnojour
Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse. De kan alltså betraktas som enförlängning, eller förgrening av en internationell kvinnorörelse. På så vis kan kvinnojourertillskrivas ett hemmahörande i en social rörelse samtidigt som de också innehar en funktionsom välfärdsutförare med rötter i ett frivilligt socialt arbete. Genom att placera kvinnojourer idenna specifika skärningspunkt är det möjligt att beskriva kvinnojoursrörelsen som en säregensocial rörelse. Kvinnojoursrörelsens historiska och organisatoriska egenart är grunden föruppsatsens teoretiska ramverk som utgår ifrån forskning om frivilligt socialt arbete, teorier omsociala rörelser och bärande element specifika för kvinnojoursrörelsen, så som: separatism,empowerment, systerskap, kvinna-till-kvinna med mer. Studien baseras på kvalitativ metodoch fem djupintervjuer med fem jourkvinnor. Intervjumaterialet har sedan analyserats medtematisk analys. Uppsatsens slutsatser visar på tendenser av individualisering ochprofessionaliseringsmotiv bland resonemang hos jourkvinnor med kortare erfarenhet, medanjourkvinnor med längre erfarenhet har en tydlig ideologisk rörelseidentitet som motiv för sittengagemang. Ett utmärkande resultat är dock att jourkvinnorna på ett eller annat sätt förhållersig till vad jag formulerar som bärande element i kvinnojoursrörelsen. Genom jourkvinnornasberättelser framträder kvinnojoursvärlden som en specifik kontext oavsett förekomsten avolika bakomliggande motiv till jourkvinnouppdraget och vare sig jourkvinnorna väljer attbetrakta kvinnojouren som professionell verksamhet eller social rörelse, eller ett filantropiskteller politiskt projekt. Detta resultat går att tolka som en tendens till fragmentisering avkvinnojoursrörelsen, eller en förnyelse av den beroende på vilket perspektiv som används.