I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.

FöretagshÀlsovÄrdens arbete med levnadsvanor inkluderar hÀlsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. DÀrmed finns en folkhÀlsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien Àmnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien Àr att beskriva hur anstÀllda inom en företagshÀlsovÄrd arbetar med levnadsvanor med sÀrskilt fokus mot de anstÀlldas upplevelser av arbetet kring metoden hÀlsoprofilbedömning.Metoden som anvÀndes var djupintervjuer med fem företagshÀlsovÄrdsanstÀllda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hÀlsoprofilbedömning. En intervjuperson tjÀnstgör som företagssköterska inom en intern företagshÀlsovÄrd och fyra intervjupersoner tjÀnstgör inom en extern företagshÀlsovÄrd, varav tvÄ personer arbetar som företagssköterskor och tvÄ personer arbetar som hÀlsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor Àr avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

MÀnniskor som Àr sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att fÄ hjÀlp. DÀr arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa mÀnniskor skall fÄ bÀsta möjliga vÄrd. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna pÄ ett vÀrdigt sÀtt. Denna litteraturstudies syfte Àr att beskriva patienters upplevelse av mötet med vÄrdpersonal pÄ akutmottagningar. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

I Sverige Àr det fÄtal studier som berört vad dans, som inte krÀver nÄgra förkunskaper, kan tillföra i mÀnniskors liv. Denna studie riktar sig dÀrför till Communitydance, vilket bjuder in en mÄngfald av mÀnniskor oavsett tidigare erfarenhet att dansa tillsammans. I denna studie undersöks delprojektet kvinnodans, som utgör en del av ett Communityprojekt i VÀsterÄs. Studiens syfte har varit att beskriva och förstÄ vad deltagandet i kvinnodans betyder för kvinnorna som deltar. UtifrÄn deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer betrÀffas resultat som beskriver sÄvÀl processen i dansen som dess upplevda effekter.

I den svenska förskolan Àr samlingarna en daglig aktivitet som ibland gÄr pÄ rutin och dÀrför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till mÄnga tillsÀgelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frÄgor till Ätta förskollÀrare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollÀrare oavsett könstillhörighet Àr medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det Àr fler flickor Àn pojkar som tar plats under samlingarna.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Uppsatsens syfte Àr att analysera jobbrotation utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berÀttelser frÄn medarbetare pÄ AstraZeneca och Polismyndigheten i SkÄne. Genom berÀttelser har vi fÄtt ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, Äsikter och kÀnslor kring jobbrotation och lÀrande. UtifrÄn den bearbetade empirin har vi valt de omrÄden vi funnit intressanta för vidare analys inom omrÄdet för jobbrotation ur ett lÀrandeperspektiv. Till empirin har vi stÀllt följande frÄgor; Varför jobbrotera? Vad lÀrs? Vem lÀr? och För vem lÀrs?VÄrt resultat visar att medarbetarnas instÀllning och attityd till jobbrotationens syfte och mÄl styrt de erfarenhter, tankar, Äsikter och kÀnslor som delgivits.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Sömnen Àr livsviktig för alla mÀnniskor eftersom det Àr den tid dÄ kroppen ÄterhÀmtar sig och behovet av sömn blir dÀrför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid Àr optimal för att frÀmja sömn, nÄgot som vi sjÀlva ocksÄ upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstÄs i relation till hÀlsa och vÀlbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien Àr en begreppsanalys dÀr sömn har sökts och analyserats i lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen Àr den tid dÄ kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

En arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som har införts de senaste Ären för att minska antalet personer som stÄr utanför arbetsmarknaden och som fÄr försörjningsstöd Àr att erbjuda jobbcoachning till personer som Àr arbetslösa. SödertÀlje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att fÄ ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehÄllande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av SödertÀlje kommun och har under de dryga tvÄ Ären sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats Àr en fallstudie, med kvalitativ ansats, pÄ Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom tvÄ besök pÄ företaget dÀr tre personer som Àr insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har tvÄ gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns vÀg att inhÀmta kunskap pÄ olika sÀtt och hur undervisningen i skolan kan pÄverka detta. Syftet med undersökningen Àr att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrÄn Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika mÄnga lÀrare i skolan söker jag svaret pÄ frÄgorna som undersökningen utgÄr ifrÄn. Hur kan en lektion planerad utifrÄn de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lÀrarna pÄ undervisningen? Vid observationstillfÀllena framgÄr framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgÄr ifrÄn de ursprungliga sju intelligenserna.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.