ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lÀrande för inhyrda konsulter ?utifrÄn tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants?from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLÀrande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lÀrande i förhÄllande till studiens tre framtrÀdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde Àvenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lÀrande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehÄllsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning.

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.

SammanfattningI dagens samhÀlle har förÀndringstakten och ökad individualism inneburit att individen mÄste ompröva tankar och vÀrderingar utifrÄn de för tillfÀllet rÄdande förutsÀttningarna. En vÀgledning för att ÀndÄ skapa en stabil bild av identiteten Àr genom personliga varumÀrken. Det innebÀr att en individ framhÀver sina unika egenskaper pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumÀrkens framvÀxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumÀrke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumÀrken kan tÀnkas se ut.Teorierna som anvÀnds Àr Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumÀrken.Resultatet visar pÄ att framvÀxten av personliga varumÀrken kan bero pÄ utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Syftet med studien var att se hur överlĂ€mning av elevinformation mellan lĂ€rare i Ă„r sex och sju, kan fungera och gynna lĂ€rande i det svenska skolsystemet. För att fĂ„ in ytterligare en nyans i undersökningen tog vi Ă€ven in information frĂ„n nĂ„gra nya zeelĂ€ndska lĂ€rare. Bakgrunden kom att behandla vad styrdokument, lagar och förordningar sa kring överlĂ€mning av elevinformation, samt lyfta fram problem, arbetssĂ€tt, verktyg och teorier kring hur överlĂ€mning kan gynna elevers lĂ€rande. Studien genomfördes med hjĂ€lp av tio kvalitativa intervjuer, varav fyra genomfördes i Nya Zeeland. Även om bilden av att lĂ€rarna inte alltid prioriterade överlĂ€mning, sĂ„ sĂ„g de flesta den som en viktig del i skolans arbete.

DÄ behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlÀnger överlevnaden för hjÀrtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjÀrtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som pÄverkar ICD patienternas hÀlsorelaterade livskvalitet.Studierna pÄvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelÀgre hÀlsorelaterad livskvalitet, men pÄ individ nivÄ framkom detpÄverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens Älder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvÄrdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att pÄverka sin hÀlsorelaterade livskvaliteteftersom den Àr avgörande för patientens vÀlmÄende och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervÀgande mÀn och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hÀnvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhÀlsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Uppsatsen Àr en studie av hur förvaltningsideal pÄverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet Àr under förÀndring. Den ger ocksÄ en kort genomgÄng av de tvÄ vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar Àven ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi hÀrigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal Àr under förÀndring.VÄr metod Àr huvudsakligen baserad pÄ kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stÀrks vÄr hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrÄn ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan pÄ kommuner, och att förvaltningen inte strÀvar mot ett weberianskt ideal utan istÀllet söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r kĂ€nda sedan flera hundra Ă„r tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i Ă„ldrarna 13-30 Ă„r som lider av nĂ„gon form av Ă€tstörning. Patienterna med Ă€tstörning upplevs ofta som svĂ„ra att vĂ„rda av sjuksköterskorna dĂ„ de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgĂ„ behandling. Detta försvĂ„rar utvecklandet av en god vĂ„rdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vĂ„rdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för Ă€tstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pĂ„ Ă„tta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Den egna sjÀlvkÀnslan pÄverkar en individs beteende, vilket i sin tur pÄverkar hur individen förhÄller sig till sin omgivning. Det allra viktigaste instrumentet för att utveckla en individs sjÀlvkÀnsla och sjÀlvinsikt Àr feedback. Syftet med denna rapport Àr att belysa vikten av feedback för att utveckla individen, dessutom vill vi skapa en plattform att diskutera kring nÀr det gÀller hur feedback aktivt kan anvÀndas under polisutbildningen. Den effekt vi pratar om Àr först och frÀmst sjÀlvinsikt, dvs. insikt i hur individens sjÀlvbild pÄverkar kÀnslorna och beteendet..

Det Àr viktigt för sjuksköterskan i barnhÀlsovÄrden att bemöta nyblivna fÀder sÄ att de ska kÀnna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagÄngsfÀders upplevelse av barnhÀlsovÄrden. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fÀder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Studiens utgÄngspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrÄn ett Tavistockinspirerat förhÄllningssÀtt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primÀr- och tandvÄrdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berÀttelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna sÀger sig uppleva nÄgon kvalitativ förÀndring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förÀndring i sÄ fall bestÄr av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga, beskriva och förklara hur lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ individualisering och hur de arbetade för att uppnÄ en sÄdan undervisning. Med individualisering sÄ menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lÀrare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning dÄ det stÄr i lÀroplanen. Alla nÀmnde ocksÄ för stora klasser som ett stort problem dÄ de kÀnde att de inte han se alla.

Bemötande Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr vÀldigt centralt för omsorgen av Àldre. Det Àr en företeelse som sker dÄ vÄrdgivare och vÄrdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas Àr utveckling av bemötande. Att ta reda pÄ hur vÄrdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa pÄ vilka sÀtt ett bemötande kan utvecklas och förbÀttras. Syftet med studien Àr att undersöka vÄrdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lÀr att bemötandet utgör pÄverkan pÄ vÄrdtagares hÀlsofrÀmjande i omsorgsarbetet.