Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska sju frÄgeformulÀr som anvÀnts för att mÀta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit pÄ enkÀter dÀr i första hand frÄgekonstruktionen har belysts. Analysen har utgÄtt frÄn Ätta kvalitetsomrÄden som SCB anvÀnt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ ? och familjeomsorgen, dessa har Àven kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa omrÄden kan ses som adekvata utifrÄn lagstiftning och Socialstyrelsens allmÀnna rÄd om kvalitetssystem inom individ ? och familjeomsorgen.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera effekter av införandet av digital fakturahantering genom att jÀmföra arbetsprocessen före och efter. Företag investerar i ny teknik med förhoppning om att uppnÄ ekonomiska vinster och effektivitetsökningar i organisationen. Digital fakturahantering berör ett företags leverantörsfakturor. Fakturorna scannas till digitala bilder dÄ de anlÀnder och skickas digitalt till anvÀndare för attest och kontering. Sökningar i efterhand av redan behandlade fakturor sker i systemet för digital fakturahantering.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, Àr att empowerment nivÄn i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gÄtt frÄn monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa nÄgra olika inhysningsformers pÄverkan pÄ unga kalvar. Arbetet Àmnar till att förklara vikten av kalvars tillvÀxt, hÀlsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa Àr inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne. Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hÀvdar flertalet forskare Àr en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. NÄgot forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utstrÀckning förbiser Àr hur denna överföring pÄverkas av organisationsstrukturen. I den hÀr uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer pÄverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfÀllig. Det framkommer av studien en situation dÀr decentralisering fungerar som en barriÀr för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lÀgre enheter.

Att arbeta med en installation som inspireras av min syn av boliviansk dans som ensvensk - boliviansk individ. Leka med fÀrger, former och rörelse och beskriva glÀdjensom jag upplever nÀr jag betraktar ett sÄnt evenemang och kunna föra vidare det tillbetraktaren.Att gestalta min uppfattning av den bolivianska kulturen genom att skapa eninstallation av flera fÀrgstarka former som framkallar en lek med rörelse och glÀdje förbetraktaren..

Det hÀr Àr ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka en grupp lÀrares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har litteratur som behandlar Àmnet utvecklingssamtal blivit lÀst samt har intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver Àven en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan lÀsas att informanterna Àr eniga om att en bra kommunikation och ett nÀra samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en kÀnsla av samhörighet för eleven.