Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Vi vill genom denna studie fördjupa vĂ„r kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt vĂ€ljer att lĂ€gga ner mĂ„nga oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för Ă€ldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt VĂ€ntjĂ€nsten för att vi anser att denna Ă€r ett bra exempel pĂ„ en förening som utför frivilligt socialt arbete för de Ă€ldre. Vi anser Ă€ven att medlemmarna i VĂ€ntjĂ€nsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i mĂ„nga Ă„r och kan pĂ„ sĂ„ vis förmedla sina motiv till att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien Ă€r att genom semistrukturerade intervjuer nĂ„ fram till vad det Ă€r som motiverar en vĂ€ntjĂ€nstare att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt har svĂ„rt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förĂ€ndrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r och kan ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsĂ€tta och eventuellt ha svĂ„rt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig Ă„t?.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielÀrare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att fÄ mer kunskap om bedömning, eftersom det Àr sÄ komplext. Jag har utgÄtt ifrÄn en fenomenografisk ansats, dÄ jag har undersökt hur bÄde lÀrare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer frÄn ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur mÀnniskor erfar aspekter av verkligheten.

FrÄn röstblock till erkÀnd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Denna kvalitativa studie, baserad pÄ reflexiv metod med en abduktiv ansats, Àr gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestÄende av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stÀrka rektorsrollen, gynna en helhetssyn pÄ de verksamheter som de Àr ledare för, stÀrka det skolomrÄde som de Àr en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet Àr uppbyggt kring. I det aktuella skolomrÄdet benÀmns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rÀtt och slÀtt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestÀmd och avgrÀnsad grupp.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Under slutet av 2010 och vÄren 2011 har ett utvecklingsprojekt pÄgÄtt hos AlexIT AB. MÄlet var att skapa en mobilapplikatioin för individer som vill bokföra sin alkoholkonsumtion. Som en del utav arbetet önskade projektgruppen bjuda in slutanvÀndare till processe, för att ta del utav deras idéer och feedback.Genom att lÄta en grupp slutanvÀndare sjÀlva skissa och beskriva sina lösningar och en annan grupp jobba fram en pappersprototyp tillsammans i en workshop gavs utvecklaren ett brett stöd för val i designprocessen.Det visar sig att de som individuellt skissa har inte lÄtit sig begrÀnsas av antingen kravspeciifikationen eller mediet (mobiltelefon), utan har istÀllet beskrivit funktionalitet framför design. TvÀrtom har de som jobbat i workshop hÄllit sig inom ramarna för kravspecifikationen och mediet och skapat en komplett och implementerbar pappersprototyp..

MÄnga utlÀndska personer som flyttar till Sverige, eller som Àr födda i Sverige och har förÀldrar som har invandrat, kan komma att uppleva nÄgon form av identitetsproblem, det vill sÀga att man inte riktigt vet var man kommer ifrÄn eller Àr osÀker pÄ var man tillhör. Mitt intresse för det hÀr Àmnet har ökat alltmer efter att ha lÀst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, grÀnsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag sjÀlv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa tvÄ Àmnen och ta reda pÄ hur personer med utlÀndsk bakgrund upplever och betraktar sig sjÀlva utifrÄn det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tÀnka mig att det hÀr Àmnet Àr intressant för mÄnga utlÀndska personer som upplever, eller har upplevt, nÄgon form av identitetsproblem.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt vÄra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sÀllan Àr sÄ dÄ lÀroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lÀr sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet Àr oerhört fascinerandeatt fÄ lyssna till. Vi blev nyfikna pÄ vad vi som pedagoger kunde fÄ ut kunskap om vÄra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera problemlösningsprocessen i situationer dÀr elever igrupper om tvÄ stÀlls inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrÄn dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observeratelever i par dÄ de arbetat med tvÄ matematiska problemlösningsuppgifter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa vad lÀrare anser vara tÀnkbara orsaker till varför konflikter uppstÄr mellan dem sjÀlv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lÀrare kan förebygga konflikter i skolan?Metoden för arbetet Àr kvalitativ, vilket innebÀr en strÀvan efter ökad förstÄelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrÄn analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrÄn tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.Resultat som framkommit Àr att orsakerna till konflikterna mellan lÀrare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens frÄn lÀrarens sida, kulturkrockar, skilda Äsikter och uppfattningar hos berörda lÀrare och elev/elever nÀmns som exempel pÄ orsaker. Hantering och konfliktlösningar som lÀrarna anger Àr frÀmst situationsbetingade. Aspekter som beaktas Àr bl a beroende pÄ viket kön och Älder som eleven/eleverna har.