Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumÀrke Àr och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig sjÀlv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke. Studiens frÄgestÀllningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller Àr den bestÄende?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig sjÀlv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke?MetodVi anvÀnde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartlÀggande och beskrivande. VÄrt urval var strategiskt, dÀr vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter frÄn fem delgrupper.ResultatResultatet visade pÄ att identiteten kan konstrueras i den bemÀrkelsen att idrottaren genom strategisk planering tÀnker pÄ hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, Àn i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ÀmnesinnehÄllet i gymnasiets kÀrnÀmneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjÀlp av en enkÀt. FrÄgorna var uppdelade dels efter ett fokus pÄ antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter Àmnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. JÀmfört med elever pÄ det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever pÄ yrkesförberedande program och det samhÀllsvetenskapliga programmet lÀgre för naturvetenskapliga begrepp, men ocksÄ, i omkring samma utstrÀckning, lÀgre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor pÄ samtliga program.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Samverkan Àr ett mÄngfacetterat begrepp och kan förstÄs och uppfattas pÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrigenom syftar vÄr studie till att undersöka pÄ vilket sÀtt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt pÄ vilket sÀtt kan förÀndring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med tvÄ respondenter vid BUP och tvÄ respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer dÀr samverkan kunde fungera bÀttre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begrÀnsar inte deras möjlighet att samverkan.

This study is based on a qualitative study with 8 semi-structured interviews. The aim of thestudy was to describe how social workers in the individual- and family section in socialservices in two different municipalities in Sweden reason about reporting obligations and tounderstand what lex Sarah means in the decisions making to report incongruity or not. Weinterviewed social workers that work in the department of individual- and family section, amunicipality worker who works with state governance with all kinds people in the society.We asked the social workers altered questions about how they handle lex Sarah in their work.Three different topics were identified in our study and became the themes: Description,management and conflicting thoughts. Our analysis is based on two different theories, oneabout the choices a person make being in an organization, the other about how a professionalindividual have altered pressures to handle in their everyday work. By doing a semi-structuredstudy of the social workers opinions, we found out that the description of incongruity was notthe focus just in managing lex Sarah.

Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lÀrande fÄr pÄ en grupp elever med svÄrigheter i matematik pÄ gymnasieskolan. De tvÄ huvudfrÄgorna som undersökningen söker svar pÄ Àr det upplevelsebaserade lÀrandets effekter pÄ elevernas motivation och dels dess effekter pÄ deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfÀllen har videofilmats och observerats av tvÄ lÀrare enskilt vid olika tillfÀllen. En kort intervju med eleverna har ocksÄ gjorts.Resultatet som den hÀr studien kommer fram till Àr att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lÀrandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som sÀrskilt viktiga för den hÀr typen av elever pÄ gymnasieskolan med svÄrigheter i matematik..

SjÀlvledarskap beskrivs vara en process dÀr en individ utifrÄn sin egen förmÄga pÄverkar och influerar sig sjÀlv för att kunna hantera olika situationer som den utsÀtts för. Tidigare forskning visar pÄ att sjÀlvledarskapsstrategierna har en inverkan pÄ inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Forskningen visar Àven pÄ att arbetstillfredsstÀllelse har en inverkan pÄ personalomsÀttningen. Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en förstÄelse om anstÀlldas sjÀlvledarskap inverkar pÄ personalomsÀttningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsstÀllelse som en lÀnk mellan sjÀlvledarskap och personalomsÀttning. Restaurangbranschen Àr en bransch med hög personalomsÀttning som stÄr inför utmaningen, hög tillvÀxt i framtiden.

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lĂ€rare i tvĂ„ klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med tvĂ„ lĂ€rare och fyra elever samt utfört en enkĂ€tundersökning i de tvĂ„ klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om lĂ€raren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter sĂ„ resulterar det i en kĂ€nsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan kĂ€nna sig hĂ„glösa och omotiverade om lĂ€raren kĂ€nner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.