Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusÄpa, med inriktning pÄ kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till Àmnesvalet Àr att media gÀrna framstÀller Big Brother som nÄgot dÄligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att fÄ en insikt i hur 15-Äringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa Àmnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat anvÀnt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger pÄ sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

Virtual Communities is an increasingly common phenomenon on the Internet. Most of the Virtual Communities are operated and maintained on a non-profit basis with a direction towards entertainment. However, as more state administrated and commercial services become web-based, we believe that the number of Virtual Communities with a community-based or commercial direction will increase in a near future. In this thesis, we describe our participation in, and studies of, a number of Virtual Communities with focus on the IRC-channel ?3dfxsweden?.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka kartlÀgga vad Mercedes-Benz argumenterar för genom sin tidning Mercedes-Benz Magazine och till vilken publik de dÄ vÀnder sig till. FrÄgestÀllningarna har varit: 1.Vilken tes eller teser driver Mercedes-Benz Magazine? 2.Vad kan Mercedes-Benz retoriska val innebÀra dÄ det gÀller identifikation och Ätskillnad? För att kunna besvara frÄgorna har de topiker och premisser Mercedes-Benz Magazine nyttjar i sin argumentation studerats. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit ethos och identifikation.  Studien föreslog att de övergripande teserna i Mercedes-Benz Magazine var: 1). Merceeds-Benz bygger exklusiva, eleganta och snygga bilar.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

Denna studie har undersökt hur en grupp elever anvÀnder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lÀrde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar dÀr de kan vara med och bygga upp eller pÄverka innehÄllet. Studien Àr en etnografisk undersökning dÀr jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hÀnsyn till alla teckenvÀrldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Detta Àr en undersökning om pojkars attityder till lÀsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen Àr gjord bland pojkar som gÄr ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till lÀsning i skolan. Jag har bland annat anvÀnt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motstÄndskultur, förestÀllningsvÀrldar, identifikation och vÀrdering av kultur. Vad gÀller motstÄndet mot lÀsning har jag hittat attityder som pekar pÄ ett motstÄnd hos pojkarna vad gÀller att identifiera sig som lÀsare, detta trots att de lÀser och visar att de har behÄllning av det. Det Àr Àven tydligt att pojkarna gÀrna ÄtervÀnder till redan kÀnda förestÀllningsvÀrldar..

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global vÀrld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstÄnd vÀger inte lÀngre lika tungt nÀr ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lÀttillgÀngliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan Àven vardagen i mÄnga företag börjat prÀglas av en ny geografisk bredd.Den hÀr studien fokuserar pÄ hur projektledare arbetar med lag- eller teamkÀnsla i projektgrupper som verkar i en miljö dÀr de fysiska mötena Àr fÄ eller helt saknas. Undersökningen fokuserar pÄ de praktiska verktyg och arbetssÀtt som projekt­ledaren har och kan anvÀnda i projektet för att skapa lag- eller teamkÀnsla.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

Det har gjorts mycket forskning kring Positioneringssystem för inomhusbruk dÄ mÄnga applikationer och tjÀnster Àrberoende eller kan förbÀttras av det. Trots detta finns idag ingen standard för hur positionering inomhus ska fungera.För de flesta utomhusmiljöer kan en modern mobiltelefons position erhÄllas med ett par meters precision via GPS. I eninomhusmiljö sjunker signalen drastiskt och en precis position Àr svÄr att uppskatta. En vÀl etablerad teknik Àr Wi-Fioch kan med fördel anvÀndas dÄ de flesta inomhusmiljöer idag redan har Wi-Fi accesspunkter installerade. DÄ enmottagare erhÄller en signal frÄn en accesspunkt kan distansen dem emellan uppskattas för att sedan uppskattapositionen med den matematiska tillÀmpningen trilateration.

BakgrundProjekt Àr en arbetsform som idag ofta anvÀnds i alla typer av organisationer. Projekt Àr dock komplexa och sÄ Àr Àven mÀnniskor. Att fÄ en grupp att arbeta mot ett och samma mÄl Àr inte en lÀtt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det Àn mer komplext. Projektledaren stÄr dÀrmed inför utmaningen att vÀgleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sÀllan eller aldrig trÀffats fysiskt.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nÀra relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock Àr en ingÄende kÀnnedom om klienten nödvÀndig för att revisorn ska förstÄ klienten tillrÀckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstÄr situationer dÄ parternas rapporteringsmÄl Àr vÀsentligt olika vilket kan försÀtta parterna i en situation dÀr de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar Àr en stÀndigt pÄgÄende process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och dÀrmed bli mer benÀgen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.