Med vÄr studie ville vi undersöka om teorin hur företag ska hantera hyperkonkurrens var applicerbar och anvÀndbar pÄ den svenska virtuella spelmarknaden. Vi ville Àven se om modifieringar kunde göras för att öka dess anvÀndbarhet. Först utförde vi en förstudie som bestod av en marknadsanalys pÄ vÄr utvalda marknad för att undersöka ifall den karaktÀriseras av hyperkonkurrens. Denna lÄg till grund för vÄr huvudstudie som Àr utförd med en deduktiv ansats. Genom hypoteser testade vi om Richard D?Avenis teori, om hur man hanterar och skapar fördelar i hyperkonkurrens, var applicerbar och anvÀndbar pÄ företag verksamma pÄ den svenska virtuella spelmarknaden.

Sparring, Lina (2010). ?Jag Àr inte ?nÄgon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att titta nÀrmare pÄ vilka slags bekrÀftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga pÄ gymnasiet och att ge exempel pÄ bekrÀftande moment unga pÄ gymnasiet fÄr i sin skolvardag, ?verkligheten?.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo Ären expanderat kraftigt i Sverige och visar pÄ rekordhöga omsÀttningar, dÀr allt fler söker sig till branschen. Det har ocksÄ pÄ senare Är blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig pÄ studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket ocksÄ Àr det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstÄ vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas kÀnsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen bestÄr av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dÀr ansatsen Àr induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkÀtundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

I dagens samhÀlle har mÄnga fysiska klÀdbutiker Àven öppnat webbshoppar. PÄ en webbshopp kan det vara svÄrt att framstÀlla kÀnslan man fÄr nÀr man Àr i en fysisk butik dÀr man har möjligheten att kÀnna pÄ materialet och prova varorna. Detta kan bidra till att det blir svÄrt att kÀnna sig sÀker pÄ klÀdköpet.Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse över hur tvÄ olika klÀdexponeringsverktyg pÄ webbshoppar kan bidra till att anvÀndaren kan kÀnna sig tryggare i sitt köp. Vi vill Àven undersöka om eller hur konsumenten identifierar sig med modellerna som visas i klÀdexponeringsverktygen. Verktygen vi valt att undersöka Àr H&M:s Dressingroom samt Nelly:s Catwalkvideo.

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

Vi bor i ett samhÀlle dÀr virtuell verklighet anvÀnds dagligen. Vi anvÀnder den för mÄnga olika syften, och det verkar som att det Àr oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet anvÀnds pÄ skolor, pÄ arbeten, hemma och nÀstan överallt. Trots att vi anvÀnder den nÀstan dagligen, anvÀnder vi virtuell verklighet för olika ÀndamÄl.Mycket har Àndrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset pÄ dem gÄtt ner vÀldigt mycket, vilket tillÀt Àven allmÀnheten att avnjuta virtuell verklighet.

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte.

MÄnga företag och organisationer vill kunna skydda kÀnsligdata frÄn obehöriga. En lösning pÄ detta problem Àr attseparera intranÀt frÄn Internet. Ett sÀtt att Ästadkommaen sÄdan separering Àr genom att anvÀnda virtuella nÀtverk(VLAN). I denna rapport undersöks det om sÀkerheten hosVLAN Àr tillrÀckligt hög för att tvÄ virtuella nÀtverk skakunna ersÀtta tvÄ fysiskt separerade nÀtverk. För att undvika att anvÀnda en dator till vardera nÀtverk anvÀnds virtualisering, vilket gör det möjligt att ansluta en fysisk dator till tvÄ virtuella nÀtverk.

I denna kandidatuppsats undersöks berÀttelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna i tidningen bidrar till att uppnÄ tidningens publicistiska mÄlsÀttning. I det ingÄr det underordnade syftet att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna bidrar till att skapa identifikation hos lÀsarna. Materialet bestÄr av sex stycken berÀttelser som Àr tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berÀttelser handlar om hemlösa mÀnniskor som sjÀlva Àr försÀljare av tidningen. Uppsatsen bygger pÄ teorier om vad en berÀttelse Àr, berÀttelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte. Slutsatser: Den virtuella gruppens pÄverkan pÄ den dysfunktionella konflikten Àr ett problem.

MÄnga mÀnniskor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig ÄterhÀmtar sig. Hos dessa patienter försÀmras tillstÄndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) dÀr det lÀngre inte Àr motiverat att fortsÀtta med den kurativa behandlingen. NÀr den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvÄrdnadsÄtgÀrderna till att patienten upplever vÀlmÄende i livets slutskede.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar identifikation av brytpunkten hos svÄrt sjuka patienter, samt pÄ vilket sÀtt omvÄrdnadsÄtgÀrderna Àndras efter denna identifikation. En kvalitativ innehÄllsanalys pÄ aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anstÀlldas biologiska Älder pÄverkade den arbetsrelaterade identiteten och strÀvan. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att Älder hade en tendens till signifikant effekt pÄ organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, dÀr Àldre visades ha en starkare identitet Àn yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt pÄ identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strÀvan vad det gÀller utvecklingsmöjligheter..

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga vÀrldar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter sÄ kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk Àr det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvÀrldslig identifikation sÄ har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en vÀrdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestÀms av deras ramverk sÄ kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.