Diskurs i det Virtuella Rummet
De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i Kärrtorp och överfallet på Möllevångstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter
Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet. De teoretiska bidragen har kommit från varierande källor, men framförallt inom forskning av sociala rörelser (Melucci 1989, 1995), nätverksteori (Castells 1996,2001,2005; Van dijk 2006), postmodernistisk social teori (Bauman 2001,2011) och poststrukturalistisk språkteori (Baudrillard 1994,2002) för att nämna några. Dessa teoretiker har använts för att konstruera en begreppsram för att analysera det virtuella rummet som ett diskursivt fält och även som interaktionssystem inom vilket sociala rörelser rör sig.Viktiga resultat pekar på att det virtuella rummet produceras och konstitueras genom textproduktion, denna produktion är hybridartad, vilket avser att olika mediakällor såsom bild, ljud, film och text konvergerar i en multidimensionell text i det virtuella rummet. Sociala rörelser producerar text i det virtuella rummet genom medvetna strategier där tecken manipuleras på bestämda sätt beroende på ideologi och subjektspositionen som aktören/aktörerna talar utifrån. Dessa strategier reproducerar i relation till händelserna i Kärrtorp och Möllevångstorget dikotomier som drar tydliga gränser mellan vi/dem. Det virtuella rummet används även av sociala rörelser för nätverkande och för att koordinera kollektiv handling och upprätthålla kollektiv identitet. Events är förmedlingslänken mellan social praktik i det virtuella och det materiella. Ett event är ett verktyg som kan användas för att mobilisera aktörer inför protestaktioner i det materiella rummet. Nätverkande som organisationsform är viktigt i det virtuella, vilket visas i studien i relation till nätverket ?Tillsammansskapet?.Avslutningsvis tas implikationerna upp av sådan strategisk manipulation av text i det virtuella rummet och hur det påverkar både individuell och kollektiv social handling och identitetsbildning. Varje fråga som tagits upp i inledningen problematiseras utifrån bestämda teman där förslag på vidare forskning ges och de teoretiska resonemangen i resultatdelen sammanfattas och problematiseras mer utförligt. Den viktigaste slutsatsen är att det virtuella rummet utgör ett torg med potential för social och politisk handling samt för dialog, men att det på grund av den diskursiva reproduktionen av specifika subjektspositioner som bygger på vi/dem dikotomi ännu inte kan uppfylla denna potential fullt ut.