HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.

Buller och vibrationer frÄn jÀrnvÀgen pÄverkar omgivningen negativt och stÀller till problemför de nÀrboende. Trafikverket satsar dÀrför stora resurser pÄ olika skyddsÄtgÀrder för attminska störningar. BullerskyddsÄtgÀrder kan varieras genom skÀrmar och vallar i olikautföranden, fönsterbyten pÄ fastigheter och Àven inlösen av fastigheter. En effektivresursanvÀndning behövs för att nÄ mÄlen som transportpolitiken och miljöpolitiken tydligthar utpekat för en lÄngskiktig miljöanpassning.I denna studie har jag gjort en sammanstÀllning av erfarenheter genomförda bullerskyddsÄtgÀrderoch Àven pekat pÄ styrÄtgÀrder för att begrÀnsa jÀrnvÀgens bullerstörningar. Ettsamlat förslag för förbÀttringsarbeten har Àven lÀmnats som resultat.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

MÄlet med rapporten Àr att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras pÄ ett sÄdant sÀtt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera pÄ tre delar; samverkan som definition och uppfattning pÄ marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplÀgget inom denna utformas för att anbud med rÀtt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att fÄ samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mÄl, vilket ska gagna alla engagerade och dÀrmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmÀrksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka frÀmst Àr av vikt för en lyckad samverkan Àr förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frÄgor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten pÄ de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hÄlla 14 intervjuer, inkluderande bestÀllare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras Àr att uppfattningen om vad samverkan Àr och hur det bör anvÀndas Àr relativt enhetlig pÄ marknaden.

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.

Bakgrund och problem: Intresset för internprissÀttning som styrmedel har ökat i taktmed den ökande förekomsten av större divisionaliserade företag. Dessa divisionaliseradeföretag bestÄr ofta av flera enheter som har resultatansvar, annorlunda uttryckt kan sÀgasatt enheterna fungerar som företag inom företaget. NÀr enheter handlar internt medvarandra sÄ kan det med andra ord uppstÄ situationer dÀr det krÀvs en intern prissÀttningför att tydliggöra hur de enskilda enheterna presterar. Det ligger dock en svÄrighet i attidentifiera en optimal metod för att sÀtta de interna priserna. I teorin framgÄr Àven att detej finns nÄgon optimal metod för att sÀtta internpriser, utan företaget bör söka efter denmetod som bÀst uppfyller det företaget Àmnar Ästadkomma med internprissÀttningen.

Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

I takt med att energipriserna stiger och resultatet av rÄdande klimatbelastningen blir allt tydligare sÄ finns det flera starka anledningar att minska energianvÀndningen. ICA har som mÄl att minska de direkta utslÀppen av vÀxthusgaser med minst 30 % till Är 2020 jÀmfört med Är 2006. Examensarbetet behandlar tvÄ delar med ett gemensamt syfte; att arbeta fram ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen och energikostnaderna för kylda lager. Detta gjordes genom en fallstudie pÄ ICA DE BorlÀnge, vilket Àr ett av ICAs sex lager pÄ svensk mark. Den ena delen av arbetet Àr en energiutredning dÀr verksamhetens energianvÀndning kartlagts och med detta som underlag presenteras sedan ett antal ÄtgÀrdsförslag.

SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmĂ€lningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Ă„r inom socialtjĂ€nsten samt nationella kartlĂ€ggningar av vĂ„ld mot barn (Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgĂ€ngliga resultat frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (2011:16) visade att den sedan lĂ€nge pĂ„gĂ„ende ökningen berodde pĂ„ en ökad anmĂ€lningsbenĂ€genhet. Inför enkĂ€tstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjĂ€nstemĂ€ns attityder och vĂ€rderingar som gör att socialsekreterare Ă€r en av de anmĂ€lningsgrupper som vĂ€ljer att polisanmĂ€la barnmisshandel i allt högre utstrĂ€ckning.Det empiriska materialet bygger pĂ„ en digital enkĂ€tstudie som riktade sig till socialsekreterare frĂ„n Stockholms lĂ€n. EnkĂ€ten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmĂ€lningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Ă„r inom socialtjĂ€nsten samt nationella kartlĂ€ggningar av vĂ„ld mot barn (Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgĂ€ngliga resultat frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (2011:16) visade att den sedan lĂ€nge pĂ„gĂ„ende ökningen berodde pĂ„ en ökad anmĂ€lningsbenĂ€genhet. Inför enkĂ€tstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjĂ€nstemĂ€ns attityder och vĂ€rderingar som gör att socialsekreterare Ă€r en av de anmĂ€lningsgrupper som vĂ€ljer att polisanmĂ€la barnmisshandel i allt högre utstrĂ€ckning.Det empiriska materialet bygger pĂ„ en digital enkĂ€tstudie som riktade sig till socialsekreterare frĂ„n Stockholms lĂ€n. EnkĂ€ten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Företagskulturen har förÀndrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig pÄ marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begrÀnsningar gÀllande resurser och tillgÄngar. Samtidigt konkurrerar de pÄ en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett pÄtagligt problem uppstÄr nÀr en vÀxande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhÀllsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar pÄ grund av den sÀrskilda företagsformens utgÄngspunkter. Av denna anledning Àr det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att anvÀnda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehÄllsmarknadsföringen genomgÄtt revolutionerade utvecklingar gÀllande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Den hÄrdnande konkurrensen pÄ dagens marknader, har medfört att företagen insett betydelsen av personalens beteende och dess avgörande inverkan pÄ verksamhetens effektivitet. För att företag ska kunna hÀvda sig i den hÄrda rivaliteten om marknadens kunder krÀvs en medveten samordning av resurser och handlingar mot bestÀmda mÄl. Ett styrmedel som kan anvÀndas för att skapa samstÀmmighet mellan ett företags mÄl och de anstÀlldas handlingar Àr belöningssystem. Belöningssystemets uppgift Àr frÀmst att motivera personalen att utföra sina arbetsuppgifter effektivt men Àven behÄlla nyckelpersoner kvar i företaget. Att utforma ett effektivt belöningssystem kan av företagsledningar betraktas som en komplicerad och tidskrÀvande uppgift.