Blandat boende - Ett rådande ideal och strategi inom svensk översiktsplanering?
Fysisk planeringSpatial planning - social planningBlandat boendeIntegrationMångfaldSocial hållbarhetSegregationöversiktsplanering
Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade
bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller
minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i
bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar,
dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där
rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt
som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka
på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i
svensk översiktsplanering.
Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som
redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska
strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som
utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika
program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och
diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade
begrepp som blandat boende kan kopplas till. Många av dessa relaterade begrepp
kan betraktas tillhöra skaran av ?fuzzy concepts?, vilket innebär begrepp som
betraktas som luddiga och mångtydiga. Att pröva hur svenska planerare generellt
sett förstår och förhåller sig till idealet blandat boende i praktiken, har
legat till grund för genomförandet av en begreppsanalys. Den har utförts genom
en metodkombination som består av kvalitativa intervjuer med planerare på
strategiska planeringsavdelningar samt dokumentstudier av översiktsplaner.
Empirin har vidare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Analysen av det empiriska materialet visar att planerarnas förståelse för
blandat boende huvudsakligen är inriktad på att lösa segregationsrelaterad
problematik på en lokal skalnivå genom fokus på fysiska åtgärder så som:
variation av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Sammantaget
framkommer att blandat boende förväntas medföra ett antal effekter, vilka
utgörs av; social hållbarhet, social mångfald, trygghet, tolerans och tillit i
offentliga rum, integration och segregation och jämlika möjligheter.
Områdesplanering eller fördjupad översiktsplanering betraktas av planerarna som
den mest effektiva planeringsnivån för att arbeta med blandat boende.
Markanvisning och social konsekvensbeskrivning, lyfts fram som potentiella
verktyg för att främja blandat boende. Dock efterlyses mer verkningsfulla
verktyg inom planeringen, eftersom dessa begränsas av ett ekonomiskt fokus. De
huvudsakliga strategier som förespråkas för att sträva mot blandat boende är
ombildning av upplåtelseformer och nybyggnation. Båda dessa strategier främjar
socioekonomiska aspekter av blandning i och med att de bidrar med att erbjuda
bostäder i olika prisklasser, men brister i att adressera etniska aspekter.