Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Det var under 1920-talet som budgetering började anvÀndas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började anvÀndas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten anvÀnds som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprÀttas för att skapa mÄl och handlingsvÀgar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mÄl som Àr realistiska och hur de mÄlen skall uppnÄs.Politikerna stÀller idag krav pÄ de myndigheter som de ansvarar för.

Syftet med denna rapport Àr att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens pÄverkan pÄ ett samarbete mellan studenter, universitet och nÀringsliv. Undersökningen Àr en fallstudie av TeknologkÄren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundÀrdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande pÄ TeknologkÄren samt med ordförande pÄ Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr, dÀr jag valt att försöka fÄ en djupare förstÄelse, hellre Àn bredd, för vilka styrmedel som anvÀnds samt dess pÄverkan pÄ ett samarbete.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet pÄverkas dÄ företaget övergÄr frÄn traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. UtifrÄn syftet formulerades tre hypoteser, vilka Àr följande:Hypotes ett: Ledarskapet Àr anpassade till ekonomistyrningen, dÄ denna anvÀnds som ett styrverktyg för att nÄ företagets mÄl. DÄ styrningen nÀrmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes tvÄ: Kraven pÄ ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krÀvs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap Àr integrerat med övriga styrmedel, dÄ det pÄverkas och krÀver förÀndring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - Àndras..

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer Àven bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömÀssiga pÄverkan pa? omvÀrlden, inte minst dÄ forskningen premierat större fo?retag men a?ven dÄ medelstora företags karaktÀrsdrag kan ses som en kombination av sÄvÀl smÄ som stora företags typegenskaper.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

I dagens samhÀlle Àr lÀrarnas lön en starkt debatterad frÄga, dÀr det diskuteras huruvida lÀrarnas löner Àr för lÄg. Men samtidigt vÀljer mÄnga att arbeta och utbilda sig till lÀrare. DÄ Àr frÄgan om det Àr den fasta lönen som driver en lÀrare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité pÄ undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som pÄverkar motivationen hos lÀrare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem pÄverkar lÀrares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta nÄgot samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket Àr den variabel vi anvÀnder för att mÀta resultatet av en lÀrares prestation.VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lÀrare kan pÄverka deras motivation och prestation.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.