Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frågan om varför Säve stationssamhälle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhället redovisas.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

Alla människor ska ha rätt till att utöva kultur och detta är en rättighet som inte alltid framkommer i samma utsträckning som andra rättigheter, så som rösträtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mål som kommunerna ska eftersträva, dock så har de ingen tvingande makt och därför kan kommunerna och förvaltningarna själva bestämma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas självstyre leder därför till att vissa områden, så som kultur, ständigt drabbas av besparingar. När Kulturförvaltningen är drabbad av en smal budget, så får vissa områden givetvis lida för detta. Enisk mångfald är ett sådant område, som hamnar i skymundan när budgeten är liten.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Syftet med examensarbetet är att planera hur Schenker Coldsped ska arbeta för att möta kundens krav, i detta fall Burger King, på att använda regelverket EFSIS ? European FoodSafety Inspection Service. EFSIS erbjuder oberoende inspektionsservice designat för mat, dryck och närliggande branscher. Den standard som Schenker Coldsped AB överväger att certifiera sig emot är EFSIS tekniska standard för lagring och distribution av livsmedel.Coldsped är en del av Schenker Sverige AB. Företaget arbetar med helhetslösningar för transport och lagring av kylda och frysta livsmedel över hela Europa.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.

Examensarbete syftar till att undersöka dels vilka byggherrar som genomför bostadsprojekt och dels hur markägorförhållanden såg ut när exploateringsprojekten initierades i olika kom-muner i Stockholms län. Dessutom undersöks antalet tillkommande bostäder. Undersökningen har gjorts genom granskning av detaljplanhandlingar, som vunnit laga kraft mellan åren 2005 och 2009, i åtta kommuner i Stockholmsregionen.I alla kommuner genomförs de flesta projekt, som är av större omfattning, av olika professio-nella byggherrar, men det förekommer att även mindre byggbolag genomför planen. Alltså finns det en stor variation av olika byggherrar i de flesta kommuner. I några kommuner är dock variationen av byggherrar något mindre, då det framkommer tydligt att vissa professio-nella byggherrar dominerar.

Den stora efterfrågan på järnmalm i världen har lett till att LKAB inrättat ?LKAB 37? som är ett projekt med målsättning att öka produktionen med 35 %, vilket innebär 37 Mton färdiga järnmalmsprodukter per år. För att uppnå målet har LKAB startat upp Gruvberget som är en av tre planerade dagbrottsgruvor i Svappavaaraområdet. Produktionen i Gruvberget kom igång under 2010 och drivs av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg & Betong. I dagsläget är gruvans livslängd uppskattad till år 2016 och planen är att bryta 2 Mton magnetitmalm per år.

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter ochiakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd ärutforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inomkunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelsersom är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inomyrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning.Hur kan berättelser och analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnandeoch dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärkaden praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som denförtjänar?Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer,men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Irehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på såsätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmåga.Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor.

GALÄRVARVET har ett enastående läge vid Djurgårdens början och ligger i direkt närhet till några av Stockholms populäraste turistmål. Platsen är idag en öppen parkyta, som med sitt soliga och vattennära läge är en del i ett populärt promenad- och picknickstråk. En opera på denna plats hade både fungerat som dragplåster för hela Djurgårdsområdet och även gett Galärparken en byggnad att omge sig runt.PROBLEMET som uppstår när man kopplar samman operans massiva program med Galärparkens begränsade yta är att stora delar av parkytan försvinner, och med en stor och massiv byggnad tror jag att platsens offentliga och allmänna karaktär hade försvunnit. På Djurgården finns ett antal större offentliga byggnader som alla på något sätt förhåller sig till en övergriplig och mänsklig skala. En av grundtankarna var att arbeta med en uppbruten fasad för att byggnaden ska upplevas som mindre och även bli en naturlig del i landskapet på Djurgården.VIKTIGT under projektet har även varit ge grönytan tillbaka till dem som idag nyttjar platsen.