Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan. Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen.

The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization?s communication strategies must be developed to sustain the organization?s reputation during and after a crisis.In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT).

Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna, samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor. Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.

Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i Miljövård och fysisk planering på för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har även tagits fram i samarbete med WSP Samhällsbyggnad. I dagsläget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhållningssätt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förståelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. Därför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjälp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att bidra med en ökad förståelse kopplas den erhållna empirin till teorier om förutsägelse, osäkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB är att sätt den tänka planen eller projektet i en kontext och fyller därmed en betydelsefull funktion.

Bakgrunden till den här studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andraspråk i mångkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi där kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvårigheter var bristfälligt. Det är samarbetet som vi valt som ingång till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt några elever i skolår F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgång/inskrivning i särskolan diskuteras.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ?interaktivt suburban?. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn.

SammanfattningSyftet är att undersöka hur implementeringen av FaR® ser ut från landsting till primärvård, samt om och hur folkhälsoinstitutets implementeringsmodell används. Genom intervjuer med ansvariga för området inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att få igång ett effektivt arbete med FaR på landstingsnivå. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgår ifrån utvald teoretisk implementeringsmodell.Frågeställningar:- Hur ser implementeringen ut i förhållande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgång respektive motgång i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter från slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i syfte och frågeställningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt.