Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle. Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

En kraftigt o?kande onlinehandel go?r det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i ko?pproces- sen pa? Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling ocksa? samlas in pa? nya sa?tt, exempelvis med hja?lp av cookies, och konsumenten a?r inte no?dva?ndigtvis alltid medveten om detta intra?ng pa? dennes integritet. Denna studie syftar till att underso?ka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens ko?pintentioner pa? Internet.

En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.