Demokrati och skola - gymnasieelevers upplevelse av skola, utbildningsval och framtid
I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid. Jag har i min undersökning valt att sätta fokus på elevernas perspektiv och jag har använt mig av gruppintervjuer där elevgrupper från fordonsprogrammet, handelsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, estetiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet intervjuats. Till den pedagogiska forskningen vill jag bidraga med ett elevperspektiv på hur skola, utbildningsval och framtid upplevs av gymnasieelever och hur deras upplevelser kan kopplas till skolans demokratiska roll. Det har tydligt framgått i detta arbete att gymnasieelever upplever att det både finns hinder och möjligheter i strävan att genom skolan påverka sin tillvaro och framtid. Bilden som eleverna ger av skolan är tvetydig och motsägelsefull och det är tydligt att många elever upplever en viss frustration som berör skolans demokratiska roll.