Sökresultat:
664 Uppsatser om Humanpćverkan - Sida 43 av 45
Balanserat styrkort : Att förmedla vision och strategier inom divisionen för flygtrafiktjÀnst vid svenska Luftfartsverket
The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990ÂŽs.
Kan fysisk aktivitet pÄverka de aptitreglerande signalsubstanserna ghrelin, leptin och adiponektin hos hÀst?
Djuren har ett starkt födosöksbeteende och evolutionÀrt Àr detta mycket viktigt för artens och individens överlevnad. För att kunna reproducera sig, vÀxa, försvara sig eller fly krÀvs att kroppen har tillrÀckligt med energi och djuret mÄste dÀrmed söka föda. Aptit och födosök regleras av mÄnga mekanismer i kroppen. De frÀmsta aptitreglerande signalsubstanserna som frisÀtts perifert i kroppen och som styr om ett djur Àr hungrigt eller mÀtt, Àr ghrelin och leptin. Adiponektin Àr en substans som styr insulinkÀnsligheten i kroppen och dÀrmed hur vÀl glukos kan tas in i cellerna och omvandlas till energi.
Belöningar ? Hur man attraherar och behÄller ekonomer som arbetskraft
Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anstÀllning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mÄl. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av dels sekundÀrdata och dels av att inhÀmta egen primÀrinformation genom en enkÀt. För att teoretiskt fördjupa oss i Àmnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis pÄ Lunds universitetsbibliotek och delvis pÄ stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade ocksÄ tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att fÄ tips pÄ litteratur som skulle vara relevant för vÄr undersökning. Urvalet för enkÀten har bestÄtt av en population pÄ 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.
Biverkningar efter intraartikulÀrbehandling med ett nytt hyaluronsyra-NSAID preparat pÄ hÀst : en pilotstudie
HÀltor Àr vanligt förekommande pÄ hÀst och hos de halta hÀstarna som behandlas av veterinÀr Àr ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försÀkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hÀltor Àr ofta tidskrÀvande och dyrt. För hÀsten kan hÀltan och dess behandling innebÀra nedsatt vÀlfÀrd. I dagslÀget bestÄr behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulÀr medicinering. Ibland mÄste Àven kirurgiska metoder tillÀmpas, som till exempel artroskopi.
Mutor och Bestickning : inom den privata sektorn
Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.
Lojalitetsprogram i dagligvarubranschen -MÄl, utformning och utvÀrdering
Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vÄrda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet Àr idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet Àr lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begrÀnsade forskningen pÄ programmens effekter har Àven lett till att det uppkommit problem med utvÀrderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). SvÄrigheten Àr att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt pÄverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).
Att fÄ ett riktigt jobb : En studie om att nÄ anstÀllning pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden utifrÄn arbetstagares med funktionsnedsÀttning, arbetskonsulenters och arbetsgivares perspektiv
MÄnga mÀnniskor lever med en funktionsnedsÀttning som upplevs inverka negativt pÄ arbetsförmÄgan. Arbete ses som ett medel för att uppnÄ normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstÄnd (LSS personkrets 1) kan mÄnga gÄnger ha svÄrare att fÄ ett arbete Àn personer med andra funktionsnedsÀttningar. Den hÀr studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnÄ en anstÀllning samt hur ett arbetssÀtt för att stötta dessa personer till anstÀllning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare frÄn företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.
Kommunala verksamheters pris : Hur valet av vÀrderingsmodell har pÄverkat den kommunala verksamhetens slutliga pris i samband med avknoppning
Bakgrund och problem:Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjÀnsten av kommunan-stÀllda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstÄtt en viss pro-blematik i samband med vÀrderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under Är 2007/2008, mÄnga fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla vÀrden i företaget. En del hÀvdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det dÀrmed inte gÄr att tillÀmpa traditionella vÀrderingsprinciper efter-som de inte tar hÀnsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i vÀrderingen men som pÄverkar vÀrdet pÄ det kommunala bolaget. Andra hÀvdar att det inte finns nÄgra skillna-der mellan verksamheter frÄn de olika sektorerna utan att vÀrderingsprinciperna ska gÄ att tillÀmpa och ska leda fram till en korrekt vÀrdering.Syfte:Syftet med denna studie Àr att studera hur vÀrderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden Är 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka vÀrderingsmodeller som har anvÀnts och vilka effekter som valen har lett fram till.
Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.
IFRS 13 : En dokumentstudie över implementeringens pÄverkan pÄ delÄrsrapporter i fastighetsbranschen
SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens pÄverkan pÄ delÄrsrapporter i fastighetsbranschenNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har lÀnge diskuterats hur tillgÄngar ska vÀrderas och redovisas och flera standarder har införts genom Ären. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att vÀrdera förvaltningsfastigheterna till verkligt vÀrde. Kritik har dock riktats mot detta vÀrderingssÀtt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat stÀller krav pÄ ökade upplysningar.Syfte: VÄrt syfte Àr att studera och beskriva hur vÀl bolagen inom fastighetsbranschen, som Àr skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delÄrsrapporter vad det gÀller vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill ocksÄ belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero pÄ. DÀrutöver tÀnker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delÄrsrapporter. Metod: Studien Àr en dokumentstudie av delÄrsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen.
Varför upphör inte krÀnkningarna pÄ vÄra skolor?
Syftet med skollagstiftningens regler om krÀnkande behandling Àr att alla som arbetar inom skolverksamheten ska motverka sÄdana upptrÀdanden sÄ att de upphör pÄ vÄra skolor. Ingen ska bli utsatt för nÄgon form av krÀnkande behandling i skolan och dÀrför ska en nolltolerans rÄda. Detta syfte har dock inte fÄtt genomslag i praktiken, dÄ krÀnkningar fortfarande utgör ett stort problem pÄ vÄra skolor. FrÄgan Àr vad detta beror pÄ och vilken möjlighet som finns till genomslag för det i lagstiftningen uppstÀllda syftet/ÀndamÄlet, vilket Àr vad denna uppsats bland annat syftar till att klargöra. Genom en bred syn pÄ rÀttskÀllorna undersöks den nÀrmare innebörden av skollagens krav för det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet mot krÀnkande behandling, elever emellan.
Revisionsbranschens anpassning till CSRD. En kvalitativ studie om h?llbarhetsgranskning
Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting
Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur
direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur
svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga
utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.
Förutsebarhet i blandavtal kring ersÀttning förrörelseskada enligt det indirekta besittningsskyddet
De hyresrÀttsliga reglerna innehÄller strÀnga skyddsregler för lokalhyresgÀster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgÀst rÀtt till ersÀttning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgÄ nÀr uppsÀgningen anses obefogad. HyresgÀsten skall alltsÄ ekonomiskt sÀttas i en position som om uppsÀgningen inte Àgt rum.BerÀkning av ersÀttning för hinder eller intrÄng i nÀringsverksamhet, sÄ kallad rörelseskada, vid obefogad uppsÀgning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.
Digitaliserade relationer : En studie av hur digitaliseringen pÄverkar Arbetsförmedlingens relation till de arbetssökande
Denna studie undersöker hur digitaliseringen pĂ„verkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. ProblemstĂ€llningen angrips utifrĂ„n fyra teman; Utmaning, Ansvar, ValfriÂhet och OjĂ€mlikhet. Som en röd trĂ„d genom studien löper nyÂlibÂeÂraÂlisÂmen som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien Ă€r att problemaÂtiÂsera och nyansera digitaliseringens pĂ„Âverkan pĂ„ relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgĂ„r i allt vĂ€sentligt frĂ„n implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns ocksĂ„, om Ă€n i mindre utstrĂ€ckning, studier som intresserar sig för anvĂ€ndarna.
Medling som arbetsverktyg vid brott begÄngna av ungdomar
Medling vid brott Àr en företeelse med goda intentioner och ger bra verkningar i relationen mellan mÀnniskor, men det Àr ett ÀmnesomrÄde som kan kÀnnas svÄrt att knyta ihop juridiskt. Syftet med detta examensarbete Àr att studera den svenska ungdomsbrottsligheten och hur medling vid brott anvÀnds som arbetsverktyg i den juridiska rÀttsprocessen och frÀmst dÄ frÄn Äklagarperspektivet. I princip Àr ungdomsbrottsligheten i allmÀnhet en sjÀlvreglerande process som egentligen krÀver lite av samhÀlleliga ÄtgÀrder. De unga lagövertrÀdare som hamnar i rÀttsprocessen hanteras pÄ ett mildare sÀtt Àn vad vi hanterar vuxna. NÀr det gÀller pÄföljd anser samhÀllet att en ungdom skall först och frÀmst hanteras av socialtjÀnsten och inte av kriminalvÄrden.