Skapande, implementering och användning av tillfredsställande nyckeltal
En fallstudie av ett tillverkningsföretag
Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nå framgång och hur de skall få tillgång till väsentlig information som gör att resultatet slutligen påverkas positivt. I detta sammanhang är nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stället för att mäta den direkta resultatpåverkan av en åtgärd så kan organisationen mäta påverkan på nyckeltalet. På så sätt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgång. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och användas, men den stora frågan är hur de används i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förväntningar med tanke på utformning, implementering och användning? Vi genomförde en fallstudie på ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredställande nyckeltal, med fokus på de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget. Fallstudien genomfördes som en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Den teoretiska referensramen var endast baserad på vetenskapliga artiklar och berörde nyckeltal i förhållande till verksamhetsstyrning och resultatmätning. I den teoretiska referensramen presenterades slutligen vår egen analysmodell, genererad av teorin, som tog upp fem olika perspektiv vilket genomgående användes i empiriavsnittet samt i analys- och tolkningsavsnittet. Genom vår studie identifierade vi sju olika aspekter som var viktiga för skapandet, implementeringen och användningen av tillfredsställande nyckeltal vilka var; organisationsstruktur, verksamhetsstyrning, uppdatering, mål ? strategi ? framgångsfaktorer, kommunikation, ansvarsstruktur samt orsak-verkan perspektiv. Genom att företaget tog hänsyn till dessa aspekter vid skapandet, implementeringen och användandet av nyckeltal i företaget, uppmärksammade vi att de hade uppnått ett holistiskt perspektiv på nyckeltalsanvändnigen, som var tillfredställande och ledde till lönsamhet. Problematiken i studien var tidsramen som medförde att undersökningens djup begränsades, samt att vi endast fick tillgång till intervjuer med en ekonomichef och en produktionsansvarig och därmed inget perspektiv från medarbetena i produktionen. Ytterligare två begränsningar var att studiens verifierbarhet minskades genom att företaget ville vara anonymt, samt att vi inte studerat ledarskapets roll i sammanhanget, vilket är något som kan undersökas i fortsatta studier.