I denna rapport presenteras ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hitta och datera brytpunkter i tidsserier. En brytpunkt definieras av det datum dÄ det skett en stor nivÄförÀndring i tidsserien. Det presenteras Àven en strategi för att skatta effekten av daterade brytpunkter. Genom att analysera tidsserier över AFA FörsÀkrings Àrendeinflöde visar det sig att brytpunkter i tidsserien sammanfaller med exogena hÀndelser som kan ha orsakat dessa brytpunkter, till exempel villkors- eller lagförÀndringar inom försÀkringsbranschen. Rapporten visar att det genom ett metodiskt angreppssÀtt gÄr att skatta effekten av en exogen hÀndelse.

Denna uppsats undersöker den svenska populÀrhistoriska utgivningen Ären 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrÄn variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar pÄ en pÄtaglig konformism i utgivningen dÀr de olika förlagen i stor utstrÀckning efterliknar varandra i sina respektive val att frÀmst behandla kulturhistoria, militÀrhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster Àr att utgivningen frÀmst uppehÄller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populÀrhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Denna studie beskriver och förstÄr hur eleverna under seminariet utvecklar kunskaper i historieÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning, i huvudsak innehÄllande sÄ kallade ?öppna frÄgor?, samt av kompletterande observationer under lektioner och seminarium. Undersökningen genomfördes i en klass pÄ gymnasiets tredje Är. VÄra observationer av lektionerna visar att eleverna utvecklade sina kunskaper under lektionsserien.

Med ett sÀrskilt fokus pÄ nedlagda bangÄrdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av vÄra samtida stÀder. Centralt belÀget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet VÀster finns Gredby bangÄrd, ett drygt 20 hektar stort omrÄde dÀr verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangÄrd i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsomrÄde med inslag av nya verksamheter och bostÀder. MÄlet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario dÀr en omvandling baserad pÄ bangÄrdens befintliga vÀrden kan resultera i en stadsmiljö med sÄvÀl en stark egen karaktÀr som en fysisk och idémÀssig integration med det nya VÀster och Eskilstuna. Arbetet Àr strukturerat i tvÄ huvudsakliga delar dÀr den första, baserad pÄ en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangÄrd och identitet.

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy?s to her protest.The first strategy I studied was the docile.

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader pÄ Balkan tillfredstÀller den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebÀr att priset pÄ en finansiell tillgÄng reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad Àr svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan Àr diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester sÄsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs pÄ dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebÀr att den historiska avkastningen i viss mÄn kan anvÀndas för att predicera den framtida avkastningen.

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

Detta arbete har fokuserat pĂ„ hur slöjdlĂ€rare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benĂ€mns med begreppet tankeslöjd. Åtta lĂ€rare har intervjuats med syfte att ta reda pĂ„ hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnĂ„ de mĂ„l som kursplanen för slöjdĂ€mnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har Ă€ven gjorts för att undersöka hur lĂ€rarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjĂ€lpmedel för att underlĂ€tta för elever och sig sjĂ€lva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring Ă€mnet har skildrat slöjdĂ€mnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdĂ€mnets innehĂ„ll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning Ă€r unik. Detta Ă€r föga förvĂ„nande dĂ„ Ă€mnets karaktĂ€r utifrĂ„n ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Denna rapport Ă€r en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport Ă€r att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehĂ„ller Ă€ven vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlĂ€tta för lĂ€saren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafĂ©t nĂ„n annanstans, ett trĂ€dgĂ„rdscafĂ© en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestĂ„tt av tvĂ„ delar, dels att förbĂ€tra, och Ă€ndamĂ„lsanpassa, cafĂ©ets fasta inredning för att skapa förbĂ€ttrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstĂ€rker) cafĂ©ts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet Ă€r nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestĂ„ende av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehĂ„llande ett cafĂ©bord och tvĂ„ stolar.I prototyperna har jag efterstrĂ€vat att behĂ„lla hantverkskĂ€nslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som kĂ€nns modernt och spĂ€nnande..

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad lÀxor Àr och varför de finns i skolan. Syftet Àr sÄledes att undersöka vad som menas med lÀxa, vilken betydelse sjÀlva ordet har och har haft, beröra lÀxfrÄgan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare, genomgÄng av nationella regler som styrt skolan frÄn 1842 och framÄt, samtida debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring lÀxor i en svensk kontext.Studien visar att lÀxa nÀmns i regelverken under en period pÄ 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och anvÀnds i skolans vÀrld Ätminstone frÄn 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lÀrarna tyder pÄ att lÀxor uppfattas och anvÀnds olika i skolan idag bland annat för att det Àr ofta upp till den enskilda lÀraren att bestÀmma om lÀxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka Àmnen de kan ges.LÀxa har under senare tid kommit att bli en rÀttvise- och jÀmlikhetsfrÄga. Olika grundförutsÀttningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna Àr en aspekt pÄ lÀxans följder, men ocksÄ bland annat med tanke pÄ möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella lÀxhjÀlpare för de som har rÄd.Framtida forskning i Àmnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-förÀldrar och lÀrare för att se pÄ vilka sÀtt skolan kan anpassa sig bÀttre till rÄdande förutsÀttningar i det samhÀlle som finns idag och imorgon..

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jÀmförande studie om homosexuella kvinnors och mÀns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag fÄr vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhÄllande till opera innebÀr. En övervÀgande del av samtida texter behandlar Àmnet ur ett manligt perspektiv, men det finns Àven lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheter och olikheter över könsgrÀnserna, genom att jÀmföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhÄllande till opera.I studien kan lÀsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men Àven hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för bÄde homosexuella kvinnor och mÀn, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Denna magisteruppsats utvÀrderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jÀmföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld frÄn 1986 och framÄt, avser studien undersöka huruvida det Àr lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den sÄ kallade Sharpekvoten vilket Àr ett mÄtt pÄ hur lönsam en tillgÄng Àr dÄ avkastning sÀtts i relation till risk. Undersökningen sker med hjÀlp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jÀmförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stÄl.

Med de senaste Ärens volatilitet pÄ oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft pÄ inflationen sÄ avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har pÄ inflationen idag. Vi gör vÄr undersökning pÄ ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade lÀnder för att se om det Àr nÄgon skillnad pÄ resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi nÀrmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras pÄ nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s tvÄ pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en pÄverkan pÄ inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade lÀnderna men att effekten över lag Àr avtagande vid en jÀmförelse med perioden 1990-2007.

KulturmiljövĂ„rden Ă€r en viktig del av den fysiska samhĂ€llsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, sĂ„ Ă€r de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhĂ„ller sig till den historiska miljön Ă€r till stor del en produkt av de rĂ„dande planeringsidealen och samhĂ€llsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.