I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehÄllsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever Àven att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i en problematiserande lÀsning av Edward Saids kritik av frÀmst den vÀsteuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska vÀrlden. Genom att ta fasta pÄ teorins anti-essentialistiska grundpoÀng ifrÄgasÀtts dess icke uttalade men effektiva tendens att Äterproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sÄdant ifrÄgasÀttande kan pÄ allvar öppna möjligheten att se bortom förestÀllningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jÀmförd med hur islam framstÀlls i svenska historielÀroböcker, visar att de senare Àr lÄngt mer anti-orientalistiska Àn muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de vÀsteuropeiska samhÀllena.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.

Under de senaste Ärtionden har Ryssland genomgÄtt en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar mÄnga utlÀndska investerare. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess pÄ den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat pÄverka bankernas etablering i Ryssland.UtifrÄn en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att dÀrefter fÄ svar pÄ syftets frÄgor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med tvÄ respondenter: en frÄn ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en frÄn Swedbank.Uppsatsens slutsatser pÄvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den frÀmsta faktorn som underlÀttat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

Med utgÄngspunkt i nÀrlÀsning av tvÄ samtida konstnÀrliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet Àr att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja vÀrderingar och normer. Det didaktiska syftet Àr att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa förestÀllningar. Mitt föreslagna exempel visar pÄ arbete med bildtolkning och eget konstnÀrligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltsÄ vanliga och förhoppningsvis angelÀgna frÄgor med fokus pÄ visuella och sprÄkliga representationer.Jag anvÀnder mig av teorier som de flesta Àr förankrade i det postkoloniala fÀltet och nÀrmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Denna rapport Ă€r en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport Ă€r att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehĂ„ller Ă€ven vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlĂ€tta för lĂ€saren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafĂ©t nĂ„n annanstans, ett trĂ€dgĂ„rdscafĂ© en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestĂ„tt av tvĂ„ delar, dels att förbĂ€tra, och Ă€ndamĂ„lsanpassa, cafĂ©ets fasta inredning för att skapa förbĂ€ttrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstĂ€rker) cafĂ©ts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet Ă€r nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestĂ„ende av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehĂ„llande ett cafĂ©bord och tvĂ„ stolar.I prototyperna har jag efterstrĂ€vat att behĂ„lla hantverkskĂ€nslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som kĂ€nns modernt och spĂ€nnande..

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriÀr och produktion med fokus pÄ Ären 1927-32, hans första sex Är som chefsarkitekt pÄ Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka nÄgra samtida tidskrifter försöker uppsatsen Àven utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria sÄ lÀnge.I uppsatsen ingÄr flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men ocksÄ stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett nÄgot svalare klassicistiskt uttryck Àn övriga lÀnders.

MÄnga vÄtmarker i slÀttbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till Äkermark, samtidigt som de kvarvarande fÄtt ta emot allt mer nÀringsÀmnen frÄn omgivande marker. KÀrr i omrÄden med kalkberggrund Àr oftast artrika, med flera vÀxt- och djurarter knutna till just dem. DÀrför Àr de viktigt att de sköts pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett omrÄde som prÀglas av bÄde intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kÀrrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bÀttre i skötselarbetet.