Samtidskonst har en unik förmÄga att stÀlla frÄgor om vÄr nuvarande tid utifrÄn ett synnerligen intressant perspektiv. Detta dÀrför att den ofta skildrar vÄrt samtida samhÀlle utifrÄn ett mindre traditionellt synsÀtt. Eftersom förutsÀttningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror pÄ pedagogens instÀllning till Àmnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka pÄ vilket sÀtt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsÀtt prÀglar bildundervisningen pÄ gymnasiet eller hur man som bildpedagog anvÀnder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger pÄ tre stycken olika gymnasier för att fÄ en övergripande bild av omrÄdet.

Det rÄder brist pÄ transparens och ansvarsutkrÀvande i mÄnga afrikanskaförvaltningar. Dessa demokrativÀrden Àr centrala för utveckling och de börinstitutionaliseras. Denna uppsats analyserar hur stigberoende och historiskafaktorer har varit avgörande för denna institutionaliserings framgÄng. Fyrafaktorers pÄverkan pÄ transparens och ansvarsutkrÀvande undersöks. Dessa Àrreformer och internationell pÄverkan, förvaltningens struktur, juridiska system ochinstitutionaliserad tillit.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren Ă€n tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vĂ„gar tycka och bjuda pĂ„ detaljer frĂ„n sitt innersta. I samband med sjĂ€lvutlĂ€mning nĂ€mns begrepp som intimisering, som syftar till den nĂ€rhet som tittaren fĂ„r vid öppenhet.Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n JĂŒrgen Habermas syn pĂ„ offentlighetens utveckling, tittar författaren nĂ€rmare pĂ„ hur sjĂ€lvutlĂ€mning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras tvĂ„ samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, dĂ€r författaren fokuserar pĂ„ programledarna och ser exempel pĂ„ sjĂ€lvutlĂ€mning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingĂ„tt i analysen Ă€r mer eller mindre sjĂ€lvutlĂ€mnande.

MĂ€nniskan har anvĂ€nt sig av vĂ€xter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap dĂ€r man kan ta fram syntetiska medel har vĂ€xter i mĂ„nga fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal vĂ€xter finns det en möjlighet att hitta nya sĂ€tt att bota sjukdomar. De vĂ€xter som har undersökts i studien Ă€r Malört, Dragon, Åbrodd och GrĂ„bo som alla tillhör Artemisia slĂ€ktet. De har alla haft en liknande anvĂ€ndning genom historien frĂ€mst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort pĂ„ de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

SjöherravÀlde, Corbetts teorier inom ramen för modern ubÄtskrigföring.Studie om Corbetts teorier och hur de appliceras pÄ modern ubÄtskrigföring. Sjökrigets grunder beskrivs inledningsvis samt av Corbett sammanstÀllda metoderna för etablerande, bestridande samt utövande av sjöherravÀlde och ubÄten som vapen. DÀrefter följer en studie av historiska kÀllor rörande modern ubÄtskrigföring. I denna ingÄr Scapa Flow 1939, ubÄtsstrid vid slaget om Atlanten och USAs sjöfartskrig mot Japan samt sÀnkningen av Belgrano och det inledande skedet av Falklandskriget 1982. Fokus ligger pÄ de olika metoderna som Corbett beskriver för sjöherravÀlde: avgörande slag, blockad, fleet in being, försvar mot landstigning, sjöfartskrig, amfibieoperationer samt stödjande av expeditionsstyrkor. Med bakgrund i dessa utmynnar uppsatsen i en diskussion om modern ubÄtskrigföring som i stor utstrÀckning verifierar Corbetts teorier..

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

Aktierelaterade ersÀttningar skall frÄn och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden gÄr ut pÄ att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat rÀkningen. För att vÀrdera incitamentsprogram baserade pÄ optioner skall vÀrderingsmodellen Black-Scholes anvÀndas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att pÄverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda pÄ om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstÀmmer med den historiska volatiliteten, nÀr de vÀrderar sina optionsprogram.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utlÀndsk makroekonomiska data i svensk media, dÀr förvÀntningarna pÄ utvecklingen av dessa sÀtts i sammanhang med utvecklingen pÄ den svenska börsen.Syfte: MÄlet med den hÀr studien var att utröna i hur stor utstrÀckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital pÄ den svenska börsen. HÀnsyn togs Àven till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades pÄ mÄnadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts dÀrtill en period för att ta hÀnsyn till variablernas eventuella fördröja effekter pÄ Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinÀra perioder som IT-boomen, dÀr makroekonomiska fundamentaldata istÀllet slÄs ut. En positiv utvecklingen av lÄngrÀntan samt konsumentförtroendet i USA tyder pÄ en samtida börsuppgÄng i Sverige.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvÄsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem pÄ en debatt om skilsmÀssa som pÄgick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmÀssa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

I den hÀr uppsatsen undersöks eddadikten VÎluspå sÄ som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nÀmligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvÀrgnamnen i stroferna 10, 11?13 samt 15?16. Uppsatsen utgÄr frÄn ett nyfilologiskt perspektiv, dÀr den enskilda handskriften tillmÀts ett egenvÀrde utan att bedömas i förhÄllande till ett tÀnkt originalverk. Fokus ligger pÄ de skrivningar dÀr Uppsalaeddan och inte fler Àn hÀlften av samtliga diskuterade handskrifter avviker frÄn de övriga.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framstÀlla sin hÄllning inför folkomröstningen om kÀrnraften 1980 som trovÀrdig och rationell. Studien undersöker historiska kÀllor i form av informationstÀtt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen Àr baserad pÄ den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som kÀllmaterialet analyseras utifrÄn Àr begreppet energisÀkerhet.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

Talar du LunarStormska? Àr en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lÀrarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som Àr populÀra bland svenska ungdomar Är 2004. Mot bakgrund av de farhÄgor som i mÄnga sammanhang framkommit om att anvÀndande av Internet och chattande kan pÄverka ungdomars skriftsprÄk negativt diskuteras chattsprÄket ur ett lingvistiskt perspektiv.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkÀt med delvis samma innehÄll frÄn 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hÀnseende till omfattning, syfte etc. Genom att jÀmföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lÀgga ner pÄ chattande undersöks huruvida chattande pÄverkar elevernas förmÄga att hantera svenska sprÄket..