SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur viktigt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga ibeslut angÄende miljön i förskolan. Genom konkret inflytande pÄ miljön lÀr de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter dÀr vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen pÄ barnen sÄg ut dÄ. LÀroplanen för förskolan tas upp som en vÀsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det Àr bra för barnen att vara delaktigai frÄgor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmÀnskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhÀllet.METODHÀr redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört pÄ pedagoger och barn i tvÄförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

VÄr uppsats handlar om debatten kring en litterÀr kanon i den svenska skolan. VÄrt syfte Àr att analysera kanondebatten utifrÄn nÄgra valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lÀrarröster i förhÄllande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida instÀllningar till och vÀrderingar av litteratur och dess roll i samhÀllet. Vi belyser detta genom följande frÄgestÀllningar: vad sÀgs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bÀrande argument framförs i kanondebatten och vem sÀger vad? Metoden vi anvÀnder oss av i detta fall Àr textanalys.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden Àr att se till stadens och stadslivets inverkan pÄ mÀnniskan. Flytten frÄn landsbygden till stÀderna förde med sig att mÀnniskor vardagsliv förÀndrades. Under urbaniseringens fanns farhÄgor om stadslivets negativa inverkan pÄ mÀnniskan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen Àgnade sig Ät att se hur förutsÀttningarna för vardagslivet skilde sig Ät mellan de urbana och rurala samhÀllena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mÄngfald och ett dynamiskt stadsliv.

Fulltrogne ? gudomlig vÀnskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i GÀvle, 2011. Denna uppsatssyfte Àr inte att berÀtta om en stereotyp, oförÀnderlig bild av asagudadyrkanfrÄn vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild.

This examination studies the gender balance of contemporary art exhibitions in Sweden. To what extent genders are equally represented assumes to be based on how the curating process considers equality work. Three categories of art organisations are studied with the intention to determine differences in equality approach between the categories. Official documents of each organisation are examined to understand how they formally relate to equality work. Statistics of the actual gender balance of each organisation are produced based on the last two years exhibition archives.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrÄn detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjÀlp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts pÄ dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framtrÀder vissa tendenser sÄsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lÀttas upp? med hjÀlp av förströelse i form av glada och lÀttsammabilder. Det finns Àven exempel pÄ litteratur av mer konstnÀrlig och komplex art.UtifrÄn FN:s konvention om barnets rÀttigheter och KulturrÄdets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sÀgas leva upp till dessa bÄda kriterier.Studien redovisar spÄr av diskursen om det onda barnet, flera exempel pÄ diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt nÄgra fÄ böcker som frambÀr diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framvÀxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.

Sammanfattningsvis kan Ätagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte Àr att se till hur intermedialitet och bildsprÄklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa tvÄ fenomen interagerar i densamma. FrÄgan som söks besvaras Àr: Hur arbetar bildsprÄk för att uppnÄ god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna frÄga utgÄr ifrÄn en jÀmförelse mellan vinrecensionens sÀtt att kommunicera med sin lÀsare och idéer frÄn semiotiska kommunikationsmodeller angÄende hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angÄende intermedialitet och bildsprÄk i respektive kapitel, för att vinna hÀvd Ät definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus pÄ sprÄk och pÄ de strukturer som styr sÄdana..

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som vÀrdesÀtts av barn i staden samt att jÀmföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JÀrvastaden, Solna. Visionen för JÀrvastaden Àr att vara den trevliga och barnvÀnliga stadsdelen nÀra bÄde stan och naturen. DÀrmed Àr det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JÀrvastaden.

The aim of this Master?s thesis is to examine boys?/young men?s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell?s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used.

VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten. VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.

MÄlsÀttningen för uppsatsen har varit att ifrÄgasÀtta det allmÀnmÀnskliga i mÀnskliga rÀttigheter, att problematisera en rÀttighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framstÀlls som sjÀlvskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre mÀnniskorÀttsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framstÀllningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, nÀrmare bestÀmt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska hÀndelser.FrÄgestÀllningarna fokuserade pÄ allmÀngiltigheten i organisationernas MR-bild, deras instÀllning till europeiska och vÀsterlÀndska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare Àn europeiska, och att de i allt vÀsentligt arbetar opÄverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sÀttas i relation till den begrÀnsade undersökningen, vilken kanske frÀmst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsomrÄdet Àr inte att förglömma.