Den självutlämnande manliga programledaren
Om programledarens öppenhet och självutlämning i svenska pratprogram
PratprogramTalkshowIntimiseringSjälvutlämnandeöppenhetProgramledareProgramledarrollenRetorikJürgen HabermasAlex SchulmanFilip HammarFredrik WikingssonSchulman ShowHissen
Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande. Självutlämningen rör sig från djupt personliga berättelser till en mer konstruerad öppenhet. Till förmån för underhållning och känslor är upplysning och fakta inte i fokus.Konsekvensen av självutlämningen blir att programledaren tar mer plats och i vissa fall överskuggar övriga medverkande. Det ger också att en närhetskänsla och gör det lättare att identifiera sig med programledaren, eftersom programledaren blir mer mänsklig och mångbottnad.