Värdering av optionsbaserade incitamentsprogram
En jämförelse mellan skattad och historisk volatilitet
Effektiva marknads hypotesenIFRS 2IncitamentsprogramVolatiliteten och Black and Scholes optionsprissättnings modell.
Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.