This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own.Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort?Further analysis of the accounts of informants? views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention.In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work..

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas Handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Uppsatsen syftar till att analysera tänkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförändring, samt diskutera lämpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsområdet.Uppsatsen är av kvalitativ art och baseras på sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vårt syfte har intervjuerna analyserats utifrån följande aspekter: förändring, arbetsberikning, Handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förändring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebära en särskilt stor förändring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar på det sätt som den föreslagna förändringen förespråkar. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstå sitt arbetsområde bättre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhållande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

Denna uppsats avser att, utifrån en samhällsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjänsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens värdegrunder paralellt med de centrala utgångspunkterna inom de nyliberala förändringar som kommit att prägla den offentliga sektorn under de senaste tre årtiondena och går under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens påverkan på både kommun, socialtjänst och den enskilde handläggaren och brukaren. Den enskilde handläggarens Handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrån teorier om gräsrotsbyråkratens möjlighet att påverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhållningssätt och synsätt som inrymmer New Public Management.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella Handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella Handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella Handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella Handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst Handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt Handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlägga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsättningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen består av två empiriska delar, en kvantitativ kartläggning genom enkäter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrån behandlar jämställdhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. Kartläggningen visar inga större skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av Handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sätt vara mer positiva än de manliga chefernas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras Handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas Handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat Handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt Handlingsutrymme.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.