Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

I dagens samhälle talas det mycket om vad bra ledarskap är, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lära av dessa ledare. Dock förekommer det i många fall även dåligt ledarskap. På senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmärksammats mer. Ett fenomen som dock ännu inte utforskats i så stor utsträckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsättningar för destruktivt ledarskap.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares Handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är enextra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskligarättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har använt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanställda på kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänstenfår som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från deskyddade boendena.

Studien är retrospektiv fram till år 2005 och syftet är att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker även utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mäns val och förutsättningar att stanna kvar på orten eller flytta. Ansatsen utgörs av tillgänglig kvantitativ sekundärdata för att skildra de strukturella förhållandena i kommunen. Befintligt enkät material ?Ung 2005? utgör studiens empiriska del där urvalsfrågor synliggör ungdomars inställning och upplevelser kring boende, framtid och livskvalité.

Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister..

Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares Handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development.The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky?s theory on ?street-level bureaucracy? and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers.The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned.

Social workers in the Social Services are seen as professionals and they are associatedwith a substantial degree of freedom to carry out their work in order to interpret theSocial Services Act and make decisions. This freedom is referred to as discretion andis a central aspect of the role of the social worker. But the social worker is employedwithin an organisation that exists in an environment influenced of political decisionswhich sets boundaries to how far the freedom stretches. The general aim with thisthesis is to gain insight in how social workers within the Social Services experiencetheir discretion. Secondary this thesis also aims to explore how discretion is shapedand negotiated.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket Handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.