Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva Handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers Handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå.

AbstractSocial welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation.The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role.Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden.The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role :External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations.Organizational factors such as routines, rules and guidelines .Professional factors such as the opportunity to use experience and professionalknowledge to determine which measure works in different situations.Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individualcircumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time.Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments. .

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras Handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst Handlingsutrymme att påverka sin situation.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser Handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Our aim of this study is to analyze how the concept of reasonable standard of living is by assistance officers in geriatric care, as well as the impact of their discretion on the assessment. We conducted a qualitative study with the help of interviews. During the collection of the empirical material, we have experienced greater confusion among assistance officers opinion about the concept of reasonable standard of living. We lacked a clear answer to the concept content. The interview subjects' responses did not differ so much, they said, among other things, that the concept is difficult to interpret, fuzzy, or that they do not have a good understanding of it.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras Handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdaHandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda Handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews with managers and group interviews with care providers, understand their interpretation of integrity and also their scope for action to satisfy disable people?s integrity at sheltered housing for adults. The questions of this study are: How do the managers and the care providers interpret the concept of integrity? Which scope for action do they have to satisfy the integrity of disabled people? Method: Individual ? and group interviews have been used as methods to gather empirical data. Theory: The theories of scope for action and integrity as a theoretical conception have been used to analyze the empirical material.

Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras Handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: Handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och Handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas Handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket Handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own.Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort?Further analysis of the accounts of informants? views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention.In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work..