Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mÄl Àr riktade till bÄde personal och vÄrdtagare och det övergripande mÄlet Àr att den ska frÀmja den enskilda mÀnniskan som söker vÄrd och omsorg. Tanken med handledning Àr Àven att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning Àr ett sÀtt att ge personalen den bekrÀftelse de saknar, och att de skulle fÄ stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att fÄ handledning innebÀr en trygghet att veta att de kan fÄ hjÀlp, nÀr de stöter pÄ problem som de inte klarar av.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

Titel: Svenska SMF i en global va?rld Internationaliseringsstrategier fo?rexpansion till IndienKurs: 2EB00E Kandidatuppsats VT-2012Fo?rfattare: Erik Busk 860724 Peter Olsson 830502 Erik O?rlander 861126Bakgrund:Att etablera sig pa? en internationell marknad har tidigare varit fo?rbeha?llet fra?mst stora fo?retag. Men i takt med att intra?desbarria?rerna har minskat har det o?ppnats mo?jligheter a?ven fo?r mindre fo?retag att etablera sig pa? en internationell marknad och Indien a?r ett av de la?nder som lockat flest utla?ndska fo?retag de senaste 20 a?ren. A?ven om internationaliseringen har blivit la?ttare, inneba?r det stora risker fo?r sma? och mellanstora fo?retag, och valet av strategi och entry mode a?r da?rfo?r mycket viktigt.Syfte:Syftet med studien a?r att identifiera och underso?ka vilka begra?nsningar och mo?jligheter svenska tillverkande SMF har i deras internationaliseringsstrategier till Indien.

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smÀrtlindring av barn 6-12 Är gamla samt undersöka vilka postoperativa smÀrtlindringsmetoder som anvÀnds pÄ barn 6-12 Är gamla. Litteraturstudien bygger pÄ elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som pÄverkar barns postoperativa smÀrtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smÀrtlindring, förÀldrars medverkan i barnens postoperativa smÀrtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smÀrtlindring och hinder för optimal smÀrtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande Àr svÄrt att smÀrtlindra tillrÀckligt dÄ det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smÀrtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillrÀckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser Àven att förÀldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smÀrtbehandling..

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Abstract Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjÀnstens bemötande. Men Àven se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi anvÀnt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stÀmplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinÀra samhÀllet. VÄr empiriska undersökning bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus pÄ olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som Äterspeglar Ätta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjÀnsten.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Även om ett företag har en innovativ idĂ©, ligger rĂ€tt i tiden och har intern marknadsföringskompetens tycks det finnas hinder för att de ska lyckas nĂ„ ut med sitt koncept vilka inte nĂ€mns i litteraturen. Trots mĂ€ngder av marknadsföringslitteratur och teorier om hur företag söker information, vĂ€rderar alternativ och fattar beslut i samband med inköp sĂ„ lyckas inte alla produkter. UtifrĂ„n teorier kring relationsmarknadsföring, nĂ€tverk, inköpsbeteende och beslutsfattande valde vi att formulera frĂ„geteman och studera ett fallföretag som sĂ€ljer konsumtionsvaror business to business (B2B). PĂ„ detta sĂ€tt undersöktes vilka hinder som kan finnas mellan det sĂ€ljande företagets kommunikation och kundföretagets inköpsprocess. Intervjuerna fördes i diskussionsform kring teman som marknadsföringsstrategi, marknadsbearbetning, kundkontakt och mĂ„lgrupp.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lÄgt deltagande pÄ NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO Àr en institution som hjÀlper arbetslösa ungdomar som lÀnge har varit arbetslösa eller som har speciellt svÄrt att fÄ eller lyckas behÄlla ett jobb. Min studie Àr inriktad pÄ de ungdomar som inte deltar sÄ aktivt pÄ NUEVO och varför det Àr sÄ. Varför normaliseringsprocessen och avstÀmplingen av dessa ungdomar hindras av en lÄng avvikarkarriÀr som dessa ungdomar har. Det jag fick fram Àr att stÀmplingen historia har en stor pÄverkan pÄ ungdomarnas nuvarande situation.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att flersprÄkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utlÀndsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flersprÄkighet? För att fÄ en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flersprÄkighet och söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fyra lÀrare som undervisade vid olika nivÄer inom skolvÀsendet. Eftersom vi utgick frÄn det talade ordet anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansÄg att flersprÄkighet var en personlig tillgÄng för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder pÄ samhÀllsnivÄ.