Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka hinder och motsÀttningar som rÄdgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenÀra inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenÀra inkubatorer. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjÀlp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rÄdgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsÀttningar i forskningskommersialiseringsprocessen Àr skillnader i sprÄkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare Àr svÄrorganiserad och tidskrÀvande..

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Globaliseringen har blivit nÄgot företag mÄste ha i Ätanke nÀr de opererar pÄ den internationella marknaden. Detta innebÀr att Transnationella företag i dag Àr vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter pÄ andra problem Àn team som arbetar pÄ samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team stÀlls inför och om dessa hinder skiljer sig frÄn de hinder som team som arbetar pÄ samma fysiska plats stÀlls inför. Detta utfördes genom en fallstudie av tvÄ företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team pÄ den globala marknaden.

Sexualitetens och den sexuella hÀlsans betydelse för mÀnniskans vÀlbefinnande Àr vÀl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte fÄr den hjÀlp de önskar av sjukvÄrden gÀllande sexuell hÀlsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstÄ vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsÀttningar för samtal om sexuell hÀlsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Bakgrund: Ett flertal studier visar pÄ att följsamhet i handhygien bland sjukvÄrdspersonal Àr lÄg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvÄrar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkÀt som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltÀnkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen pÄ 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före.  Det som i störst utstrÀckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lÀgre utstrÀckning till följd av brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel Àn undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet Àn genomsnittet (14,3 Är) angav i större utstrÀckning Àn de med lÀngre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: VÄrdpersonal uppger att det Àr vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före, liksom att tidsbrist och brist pÄ tillgÀngliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva mÄnga hinder för vÀlbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebÀra trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den prÀglas av fördomar, brister i vÄrden och problem i relationer till anhöriga. Coping innebÀr att hitta bemÀstringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom sjÀlvbiografier beskriva hinder och förutsÀttningar för coping ur ett livsvÀrldsperspektiv hos mÀnniskor som haft en stroke.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

InfÀrgning Àr en form av Àmnesintegrering och avser samverkan mellan kÀrnÀmnet och karaktÀrsÀmnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infÀrgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna sÄg lÀrarna att eleverna fÄr en helhets syn och ökad motivation. De hinder lÀrarna upplever Àr tidsbrist och relevanta lÀromedel. LÀrarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Bakgrund: NÀr omvÄrdnadspersonal möter patienter som Àr immigranter med ett annat modersmÄl sÄ rÀcker inte sprÄkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvÄrdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som Àr immigranter med annat modersmÄl. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrÄn Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: UtifrÄn det givna innehÄllet sÄ sammanstÀlldes resultaten under tre kategorier: SprÄkbarriÀren som hinder för vÄrd, hÀr uppmÀrksammas att ?sprÄkbarriÀren? som uppstÄr i kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonalen och patientkategorin immigranter, Àr ett hinder i vÄrden.

Energieffektivisering Àr positivt ur sÄvÀl ett miljömÀssigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att frÀmja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartlÀggningscheck som riktar sig till företag med en energianvÀndning över 500 MWh. Checken anvÀnds till att genomföra en kartlÀggning över företagets energianvÀndning.Den hÀr studien syftar till att studera och jÀmföra företag som sökt energikartlÀggningscheck och företag som inte sökt den för att pÄ sÄ sÀtt undersöka hur energikartlÀggningschecken pÄverkar synen pÄ hinder och drivkrafter för energieffektivisering i smÄ och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartlÀggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartlÀggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta Äterbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.