Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och beskriva tillgÀngligheten pÄ gym för rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvÀrsnittsstudie, dÄ mÀtningar gjordes vid ett tillfÀlle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsomrÄden, t.ex. nÀrliggande utomhusmiljö, entré, trÀningslokal, omklÀdningsrum m.m. med hjÀlp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgÀnglighet i huvudsak inte fanns i den nÀrliggande utomhusmiljön runt gymmet.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kvinnor vill köra bÄt i större utstrÀckning, samt vilka faktorer kvinnor upplever som hinder respektive förutsÀttningar för detta. Undersökningen gjordes i form av en enkÀt. Resultatet visade att 38 % av de svarande vill köra bÄt oftare. De frÀmsta orsakerna till att kvinnor inte körde bÄt var att: a) mannen upplevdes köra bÀttre b) de var bekvÀma c) de kÀnde sig osÀkra. De förutsÀttningar som uppgavs nödvÀndiga för att köra bÄt var: a) sjÀlvbestÀmmande b) goda vÀder- och ljusförhÄllanden c) motivationshjÀlp.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva pedagogers tankar kring anmÀlningsplikten och vilka hinder som kan uppstÄ i samband med anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet ocksÄ förbereda oss inför kommande anmÀlningssituationer i vÄra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring Àmnet pÄ skolan dÀr vi gjort vÄr undersökning. VÄra huvudfrÄgor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vilka hinder kan uppstÄ vid tillÀmpning av anmÀlningsplikten? Resultaten har vi nÄtt genom litteraturstudier och intervjuer.

Syfte: Att undersöka instÀllningen till trÀning hos fysiskt inaktiva.FrÄgestÀllningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till trÀning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till trÀning?Vilka svÄrigheter upplevs med att upprÀtthÄlla trÀning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex mÀn (n=6). Insamlad data analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Den transteoretiska modellen anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt.Resultat: Upplevda hinder var frÀmst att kÀnna olust och ovilja till trÀning. Upplevda fördelar med trÀning var att det var socialt att trÀna, att trÀning gav en skön kÀnsla i kroppen, att trÀningen gav hÀlsofördelar och att se resultat.

Syftet med denna enkÀtstudie var att kartlÀgga anvÀndningsomrÄdena av friskvÄrdskortet i en kommun i sydvÀstra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelÄg för att utnyttja friskvÄrdskortet. Ett strategiskt urval gjordes pÄ samtliga anstÀllda i kommunen med en svarsfrekvens pÄ 69 %. Returnerade enkÀter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas Älder varierade frÄn 20 till 65 Är och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % mÀn. Av respondenterna med friskvÄrdskort klassades 38 % som ?sÀllananvÀndare? och 62 % som ?övriga anvÀndare?.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

Syftet med studien var att kartlÀgga svenska elitfotbollstrÀnares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rÄdgivning samt att med hjÀlp av bÄde trÀnare och en idrottspsykologisk rÄdgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins intrÀde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr begrÀnsad dÄ endast en studie undersökt liknande omrÄde (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt anvÀndes bÄde enkÀtundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de tvÄ syftena. Resultaten visade att trÀnare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsomrÄdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rÄdgivning förutsatt att personkemin stÀmde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgÄ kontinuerligt under hela Äret.

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Min erfarenhet Àr att mÄnga lÀrare uppskattar musik som en tillgÄng i temaarbeten, men ocksÄ att musiklÀraren ofta Àr vÀldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande lÀroplan, samt i forskning om Àmnesintegrering och vad den kan innebÀra, har jag i denna studie undersökt vad nÄgra musiklÀrare och nÄgra lÀrare i andra Àmnen sÀger att Àmnesintegrering med musik i fokus kan innebÀra, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lÀrarna Àr positiva till Àmnesövergripande samarbete och gÀrna vill arbeta mer sÄ, eftersom de ser mÄnga vinster med det. Den visar ocksÄ att tid och okun­skap pÄ flera sÀtt Àr hinder för samarbete över ÀmnesgrÀnserna, och att lÀrarna sjÀlva inte alltid har möjlighet att pÄverka dessa hinder..

Urininkontinens Àr inte en sjukdom i sig utan ett symtom pÄ bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta Àr behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebÀra en stor negativ pÄverkan pÄ livskvaliteten, utgöra en form av begrÀnsning, vara en stor skam samt innebÀra att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen Àr ett vanligt problem dÀr mÄnga personer förblir obehandlade. Vi söker en bÀttre förstÄelse för bakomliggande hinder som pÄverkar personers val att söka vÄrd.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i nÀringslivet sÄ domineras sÄvÀl nÀringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av mÀn. StÀndigt pÄgÄr diskussioner om vad det Àr som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor Àr i en avvikande position pÄ grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svÄrt för kvinnor att nÄ upp till toppen. Oavsett hur detta stÀmmer eller ej Àr det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som nÀrmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska nÀringslivet för att försöka ta reda pÄ, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriÀrer. Studien Àr av kvalitativ utformning, dÀr data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanstÀllda resultatet kommer dÀrefter att analyseras stÀllt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar pÄ hur majoriteten av kvinnorna stött pÄ fler möjligheter Àn hinder i sin karriÀr, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsÀttningar Arbetets art Examensarbetet inom samhÀllsorienterade Àmnen och barns lÀrande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad fri lek innebÀr samt villkor och förutsÀttningar för den fria leken. FrÄgestÀllning HuvudfrÄga; PÄ vems villkor och förutsÀttningar Àr leken fri? DelfrÄgor; Vad innebÀr fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer pÄ tre förskolor. Vi har under observationerna anvÀndt oss av bÄde strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.