Sökresultat:
1259 Uppsatser om Högsta ledning - Sida 40 av 84
Mamma, vad blir det för mat idag?
MÀnniskors matvanor utgör ett viktigt mÄlomrÄde i dagens folkhÀlsoarbete. Som en del i dettaarbete har folkhÀlsosektionen pÄ Jönköpings lÀns Landsting under tvÄ Är arbetat med projektet?Inspirations- och matlagningstrÀffar? som syftar till att frÀmja goda matvanor hossmÄbarnsförÀldrar. De önskar nu en utvÀrdering av projektet för att undersöka huruvidaprojektmÄlen uppnÄtts. Syftet med föreliggande studie Àr sÄledes att belysa hursmÄbarnsförÀldrar resonerar kring mat och hÀlsa samt att utvÀrdera den hÀlsofrÀmjande insatsde deltagit i.Eftersom syftet har varit att fÄ en djupare inblick i deltagarnas tankar kring projektet valdesfokusgrupper som undersökningsmetod.
Sjuksköterskors negativa bemötande vid omvÄrdnad av patienter med psykisk ohÀlsa : En litteraturstudie
Det Àr sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsÀttningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det Àr ocksÄ de krav patienterna har pÄ sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dÄligt bemötande av patienter Àr ett problem. Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en utsatt grupp och det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter pÄ ett bra sÀtt. Brister i bemötandet kan leda till ett vÄrdlidande hos patienterna.
Situationer dÄ skattetillÀgg inte ska tas ut : - en undersökning av RegeringsrÀttens tolkning och tillÀmpning av kriterierna i 5 kap. 8 § taxeringslagen.
SAMMANFATTNINGĂ
r 1971 förÀndrades det skatterÀttsliga sanktionssystemet pÄ sÄ sÀtt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pÄföra ekonomiska sanktioner istÀllet för de allmÀnna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fÄ en effektivare och jÀmnare rÀttstillÀmpning dels att sanktionen skulle kunna anvÀndas mot ett större antal skattskyldiga som lÀmnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lÀmnat in deklarationen för sent.DÄ en skattskyldig har lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pÄ annat sÀtt Àn muntligen eller dÄ ingen deklaration har lÀmnats alls sÄ kan denne pÄföras en sanktion i form av ett skattetillÀgg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillÀgget dock inte pÄföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrÀkning eller skrivfel?, ?rÀttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rÀttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).
Framtidens mÄngfald: Hur nÄr vi nya vÀgar till en berikande organisation
Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.
Att vÄga ta steget : En kvalitativ studie om hur chefer arbetar med att nÄ sina mÄl och hur en omorganisation har pÄverkat detta arbete
Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.
VÀntmöbel för offentlig inomhusmiljö
Den hÀr studien grundar sig pÄ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av
RÀddningstjÀnsten Syd initierats som en motÄtgÀrd för att stÀvja och förebygga
den hÀndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengÄrd och
som inneburit att brandmÀn i sitt vardagliga arbete har fÄtt möta hot och
vÄldssituationer. Projektet bygger pÄ konceptet att ett antal utvalda
högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RÀddningstjÀnsten Syd en dag
i veckan istÀllet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vÄren
2010 har verksamheten grundat sig pÄ en samverkan mellan RÀddningstjÀnsten
Syd och högstadieskolorna ApelgÄrdsskolan, RosengÄrdskolan och
ĂrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och
samverkanserfarenheter som representanter frÄn de olika organisationerna har
kunnat identifiera.
Nya tider Àven för kreditgivarna
SamhÀllet förÀndras. Vi ser nya branscher, nya strukturer och nya företag vÀxa fram. Det handlar till stor del om en ny logik. TillvÀxten skapas idag frÀmst av kunskapsintensiva eller tjÀnsteorienterade företag. Hur reagerar de svenska bankerna pÄ utvecklingen? Jag har gjort en fallstudie pÄ en av de svenska bankerna i syfte att undersöka en specifik del av deras arbete.
Ledarskap inom bioteknikbranschen : En ja?mfo?rande fallstudie om arbetet med att skapa en kreativ arbetsmiljo?
Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.
Administrativ styrning av strategiska nÀtverk: en studie av tvÄ nÀtverk
NÀr grupper av företag samverkar för att uppnÄ gemensamma och individuella mÄl kallas fenomenet för ett nÀtverk. Samverkan Àr idag ett hyllat medel för att stÀrka företags konkurrensförmÄga. Inom strategiska nÀtverk uppfattas den administrativa ledningen som ansvarig för nÀtverkets utveckling. Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur den administrativa ledningens roller och styrfunktioner uppfattas och vÀrderas av bÄde den administrativa ledningen sjÀlva och företagen i nÀtverket. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av befintlig teori och en empirisk studie som omfattas av tvÄ redan etablerade nÀtverk.
Resevdelsstrategil
PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.
Kommunikation vid förÀndring: En empirisk studie om anstÀlldas uppfattning av kommunikation vid organisationsförÀndring
I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt för organisationer att utvecklas och förÀndras för att delta i samhÀllets utveckling. Vid en förÀndring Àr det viktigt för ledningen att anvÀnda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnÄ en framgÄngsrik förÀndring.Syfte: Studiens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en empirisk studie, avseende anstÀlldas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anstÀllda vid ett förÀndringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförÀndring.Metod: Den metod som anvÀnts i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av intervjuer av anstÀllda som har varit med om olika förÀndringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgÄngen visar resultaten att en organisationsförÀndring medför olika reaktioner, bÄde positiva och negativa, hos de anstÀllda. Studiens resultat visar Àven att det Àr viktigt att anvÀnda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förÀndringsprocessen. Med hjÀlp av denna strategi kan de anstÀlldas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstÀrkas. Vidare framgÄr det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förÀndringsarbetet blir.
"Duktiga elever fÄr klara sig sjÀlva." : En kvalitativ studie av hur lÀrare arbetar med högpresterande elever
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod anvÀndes och examensarbetet empiri grundade sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielÀrare i Àmnet svenska.Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var Àven ett bra arbetssÀtt dÄ samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas pÄ olika vis och nivÄer. Det underlÀttade ocksÄ för lÀrare som överlag kÀnde sig otillrÀckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallÀrare till dessa elever sÄgs inte som en möjlighet dÄ tillgÄngen av resurser var ringa.Den inre motivationen ansÄgs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och nÄgot som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av lÀraren som bollplank.
Balanced Scorecard ? En fallstudie av företag X
Det finns en hel del svÄrigheter för företag nÀr de expanderar, det Àr svÄrt att fÄ med alla delar. Företaget som jag jobbar för har just stÄtt inför detta problem, och det som inte har följt utvecklingen i expansionen Àr synsÀttet man har haft pÄ styrningen av företaget. Det var kanske nÄgot som fungerade nÀr företaget var litet men det har inte utvecklats i takt med att företaget har vÀxt. Idag omsÀtter företaget 160 miljoner kr. Det som företaget behöver hjÀlp med Àr att skapa rutiner och styra upp organisationen sÄ att den skall fungera bÀttre Àn vad den gör idag.
Vem gör vad? : En studie om arbetet med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik
Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.
Finns det ett samband mellan lÀsvanor och ordkunskaper? : En komparativ studie av niondeklassares lÀsvanor och ordkunskaper
I denna studie har lÀsvanor och ordkunskaper jÀmförts. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen har varit att utgÄ ifrÄn hypotesen att omfattande lÀsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkÀtundersökning i tvÄ niondeklassare pÄ en skola i Uppsala. EnkÀten bestod av tvÄ delar: dels en lÀsvanedel dÀr informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de lÀser och dels en del dÀr informanterna fick göra ett ordkunskapstest. JÀmförelsen mellan de tvÄ delarna genomfördes genom att informanternas lÀsvanor poÀngsattes och sedan jÀmfördes med antalet rÀtt de hade pÄ ordkunskapstestet.