Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

Titel: VĂ€gen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nĂ„ en ledarposition?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att belysa faktorer som har betydelse för att nĂ„ ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis nĂ„got samband mellan personer med ledarposition vad gĂ€ller personliga egenskaper och utbildning? Är det nĂ„got som Ă€r medfött hos ledaren och Ă€r en del av dennes karaktĂ€r, eller nĂ„got mĂ€nniskan kan lĂ€ra sig att utveckla? VĂ„r strĂ€van Ă€r att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gĂ„ lĂ„ngt som ledare. Finns det nĂ„got recept att följa eller beror det helt pĂ„ slumpen? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att mĂ€nniskan under uppvĂ€xten formas till en framgĂ„ngsrik ledare?Metod: Studien bygger pĂ„ ett hermeneutiskt synsĂ€tt och vi anvĂ€nder vĂ„ra tankar och intryck vi fĂ„r tillsammans med den kunskap vi har för att förstĂ„ och tolka det vi studerar.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att sjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en sÀker bedömning i telefonrÄdgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vÄrdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

VÄrt syfte med studien var att belysa lÀrarbehörigheten i trÀningsskolan. Studien har varit inriktad pÄ vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom trÀningsskolan. Vi har betraktat lÀrarbehörigheten utifrÄn tvÄ perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgÄr frÄn Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebÀr och hur lÀrarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lÀrarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestÄende av tre temaomrÄden: trÀningsskolan, lÀrarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur statens fokus för att utbilda rektorer har Àndrats över tid. Arbe-tet bestÄr i att studera tvÄ skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten Àr LÀrande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten Àr Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektorsutbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de bÄda texternas tillkomst har det gÄtt sex Är.UndersökningsfrÄgorna Àr: Vad uttrycker de tvÄ texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förÀndringar/förskjutningar i synen pÄ rektorns roll och utbildning kan identifieras?Metoden som anvÀnts Àr diskursanalys.

Plötsligt hjÀrtstopp Àr den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som pÄverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjÀrtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjÀrtstopp hos vuxen patient.