SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhÀlle gÄr allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förvÀntas besitta idag. SamhÀllet har en förvÀntning pÄ individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att anvÀnda GPS som standard i vÄra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förvÀntan undrar vi om det gÄr att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer förÀnderliga miljö inom teknikomrÄdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot mÀnniskors hÀlsa och orsakar varje Är mÄnga dödsfall i vÀrlden. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvÄrden Ärligen allt större summor och behovet av vÄrd förvÀntas öka. Sjuksköterskor Àr den största yrkesgruppen inom vÄrden och de spelar en viktig roll som hÀlsofrÀmjare. I sitt arbete nÄr sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete med patienter som röker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT Àr anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket frÄn den svenska, bÄda i kultur och socialsystem Àr det viktigt att inte bara utvÀrdera utifrÄn modellen men ocksÄ hur implementering och anpassning av modellen har gÄtt. För att kunna besvara syftet och frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet av respondenter gjordes utifrÄn snöbollsmetoden dÀr de intervjuade arbetar inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. Resultaten visade att det finns mÄnga saker som ska tas hÀnsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, mÄlgrupper och ekonomi. FFT Àr en behandlingsmetod och en pÄbyggnadsutbildning dÀr grÀnsen mellan det som Àr klientens behandling och det som Àr FFT-terapeuternas utbildning Àr diffus.

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lÀrare och lÀkare, samt hur barn med uppmÀrksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras pÄ textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmÀrksamhetsstörningar dÀrmed beskrivs pÄ skilda sÀtt. Kurslitteraturen för lÀkarstudenter presenterar avvikelse utifrÄn det som anses normalt och avvikelse som begrepp har dÀr en central roll. Kurslitteraturen för lÀrarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, Àr det i ögonblicket eller Àr det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt lÀroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lÀrande som Àven frÀmjar barns lÀrande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och lÀste sedan svaren vid flera tillfÀllen och kodade innehÄllet. Vi anvÀnde oss av olika nyckelord sÄ som förhÄllningssÀtt, tekniska verktyg, olika Äldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

De religiösa och existentiella perspektiven Àr ofta förbisedda inom psykoterapin men frÄgorna om liv och död, mening och tro Àr oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn pÄ mÀnniskan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en sjÀlvklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie Àr att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frÄgor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, bÄde utifrÄn utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta fÄr i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frÄgor.

Syftet med det hÀr arbetet var att nÀrmare undersöka hur nÄgra nutida folkmusiker övar och tÀnker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sÀtt att öva in och lÀra ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, Älder och kön med hjÀlp av öppna frÄgor. Slutsatserna Àr att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sÀtt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lÀrs ut via gehör. Folkmusikern ?mÄste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvÀgas av karaktÀr och uttryck.  Ett vanligt sÀtt att lÀra ut svensk folkmusik, Àr att först spela hela lÄten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Ett hot mot informationssÀkerheten i datorbaserade system kan vara att anvÀndarna har ett lÄgt sÀkerhetsmedvetande. För att kunna upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande i informationssÀkerhet sÄ krÀvs det kunskap. Det Àr viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- sÀkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina anvÀndare i informationssÀkerhet sÄ att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som Àr nödvÀndiga för att upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nÄ sitt mÄl med den sÀkerhetspolicy och utbildning i informationssÀkerhet som ges till de anstÀllda.

Syftet med föreliggande studie var att förstÄ nÄgra grundskolelÀrares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan pÄverka oordning. Studien Àmnar Àven undersöka huruvida grundskolelÀrare upplever att de i sin utbildning lÀrt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 Är. En halvstrukturerad livsvÀrldsintervju anvÀndes dÀr en intervjuguide med föreslagna frÄgor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lÀrarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, dÄ de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.