Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

This study investigated the relation between Extraversion and Conscientiousness with job satisfaction and job selection in the two occupational groups of telemarketing and administration. The study also set out to explore the relation between social desirability as assessed with an Implicit Association Test (IAT) and total reaction time on the IAT. The questionnaire was administered over the Internet to forty-one subjects (24 women and 17 men) in the age range 16-65. Results indicated that people working with telemarketing tend to be extrovert while people working with administration often are conscientious. Job satisfaction correlated with Extraversion in the telemarketing group.

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Bakgrund: Kvinnomisshandel Àr ett stort problem och leder till stora hÀlsoproblem för dessa kvinnor och Àven deras barn. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur sjukvÄrdspersonal kan upptÀcka och stödja kvinnor som utsÀtts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehÄller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsÀtts för misshandel pÄverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om Àmnet hos bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Bakgrund:För att ge patientsÀker omvÄrdnad utifrÄn ett etiskt- och holistiskt förhÄllningssÀtt behövs vÀlutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvÄrdnadskunskaper införlivas och grundlÀggs hos den blivande sjuksköterskan. Det Àr viktigt att sjuksköterskestudenten fÄr ut sÄ mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbÀttra kommande studenters lÀrandemöjligheter Àr dÀrför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lÀra sig omvÄrdnad pÄ verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lÀr sig omvÄrdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram Àr Benners novis-expertmodell.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Förutom att uppfylla gÀllande regler och riktlinjer för rollen skall den som Àr verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning Àven kÀnna ett stöd frÄn arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de fÄr detta stöd och Àven undersöka vad lÀrosÀten, SUI och studenter kan göra för att underlÀtta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbÀttringar i form av olika sorters stöd till handledare.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Idén om livslÄngt lÀrande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhÀllet i takt med den kunskapsmÀssiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital vÀrdesÀtts allt mer och utbildning blir till ett nödvÀndigt instrument för att uppnÄ kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock pÄverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig Ät mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar pÄverkar valet att pÄbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan pÄ motivationen.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Undersökningen var grundad pĂ„ hur fritidspedagoger ser pĂ„ sin yrkesroll. Om deras utbildning stĂ€mmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen Ă€r idag involverad i bĂ„de skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i bĂ„de fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de pĂ„ sin yrkesroll. Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa intervjuer.

OFF-E Àr ett pÄgÄende projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det Àr ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensomrÄdet vÄrd och omsorg. Detta sker med utgÄngspunkt ifrÄn en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagslÀget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen Àr kartlÀggning, sjÀlvskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmÄl och komplettering av utbildningsinsatser.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om staten Marocko Àr skyldig till att arbetande marockanska flickors rÀtt till utbildnings krÀnks genom otillrÀckliga ÄtgÀrder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning Àr garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gÄ i skolan. Brist pÄ utbildning Àr en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gÄ i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushÄllsarbetande barn.Mina slutsatser Àr att den marockanska regeringen mÄste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushÄllsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gÄ i grundskolan. Det krÀvs ocksÄ resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushÄllsarbetande barns rÀtt till utbildning..