Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Rehabilitering Àr en process som bland annat hjÀlper klienten att ÄtergÄ till arbete och Àven skapa en förÀndring i livet. ArbetssÀttet sker pÄ olika sÀtt i avsikt att klienterna ska kunna uppnÄ det som krÀvs för att kunna komma ut pÄ arbetsmarknaden. Undersökningens fokus Àr sjukskrivning, dÄ detta skapar ett hinder för mÀnniskan att komma ut pÄ arbetsmarknaden. I den hÀr studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sina klienter för att hjÀlpa dem att finna motivationen till att ÄtergÄ till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid pÄ rehabiliteringen pÄ Arbetslivsresurs. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare och fem klienter.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: MÀtningarna utfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i tvÄ grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkÀt om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 Är eller Àldre samt att de skulle gÄ ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i Ärskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 frÄn studieförberedande program och 50 frÄn yrkesförberedande program, i Äldrarna 18-20 Är. Det var 35 kvinnor och 65 mÀn som deltog i studien.

I denna undersökning Àr handledare under utbildning i fokus. Syftet Àr att se om det sker nÄgon förÀndring under utbildningen och vad förÀndringen bestÄr av. Det Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som anvÀnts Àr insamlat under tvÄ Är av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framtrÀdde en bild som tydde pÄ att handledarna förÀndrades.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter Àr nÄgot som vi anser saknas i den vetenskapliga vÀrlden och det Àr detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan fÄ för effekter pÄ kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: DÄ vi arbetar utifrÄn ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi Àr intresserade av att studera indikationer pÄ samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod Àr det mest relevanta att anvÀnda.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvÀrd och pÄfrestande hÀndelse, bÄde för patient och nÀrstÄende. Det Àr hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att utbilda patienter och nÀrstÄende genom individuellt anpassad information, pÄ ett lyhört, empatiskt och respektfullt sÀtt. Information och handledning av sjuksköterskan ses dÀrför som mycket viktigt för patient och nÀrstÄende sÄ att de fÄr kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanstÀlla aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevÄrd samt hur patienter och nÀrstÄende upplever och pÄverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestÄende av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som anvÀndes Àr PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det finns olika metoder för utbildning av patient och nÀrstÄende bland annat grupputbildning och individuell utbildning med bÄde skriftligt och muntligt innehÄll. Patienter och nÀrstÄende upplever information och utbildning som nÄgot viktigt.

? ??  ??????? ? ?? ? !.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.