Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förvÀntningar skolans företrÀdare har pÄ APU och vad nÀrlingslivets företrÀdare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och nÀringslivet, nÀrlingslivets organisering och dess synsÀtt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkÀter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag dÀr elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förvÀntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrÄgade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar frÄn dagsschema till total avsaknad av organisering. SynsÀttet pÄ APU varierar beroende pÄ vilken personalkategori personen tillhör.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse av studie- och yrkesvÀgledares reflektioner om sitt eget lÀrande i arbetslivet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund Àr vilka erfarenheter vÀgledare ger uttryck för nÀr det gÀller sitt lÀrande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lÀr i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vÀgledarnas viktiga roll att vÀgleda individer till utbildnings- och yrkesval. LÀrande i arbetslivet Àr en viktig aspekt som leder till förbÀttrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vÀgledningen av elever och klienter.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om lÀrande och kompetensutveckling.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.

De situationer och uppgifter svensk militÀr kan komma att stÀllas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett vÀpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krÀvande. Dessa parametrar stÀller höga krav pÄ de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven Àr att cheferna, oavsett ledningsnivÄ Àr vÀlutbildade och kompetenta inom just sitt omrÄde, de ska vara duktiga pÄ just det de skall göra.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera behovet av militÀrteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jÀgarbataljon. Vad blir effekten av en sÄdan utbildning? Vidare var ocksÄ syftet av ge förslag pÄ vilka delar ur militÀrteorin en sÄdan utbildning skulle kunna innehÄlla, för att specifikt passa jÀgargruppchefer.Inledningsvis gjordes en analys av populÀrversion TOEM AJB, dÀr förbandets upptrÀdande och uppgifter sÀrskilt analyserades.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.

Denna studie har bekrÀftat LuleÄ tekniska universitets förvaltnings farhÄgor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig pÄ respektive samhÀllsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstÀnkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig pÄ de samhÀllsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större Àn sÄ, nÀrmare bestÀmt 45,6%. UtifrÄn de enkÀtsvar som analyserats i anknytning till denna studie gÄr det dessvÀrre inte att dra nÄgra generella slutsatser till anledningen av ovanstÄende. Det finns dock vissa gemensamma nÀmnare som ger antydningar till vad som pÄverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

SyfteSyftet med denna studie Àr utvÀrdera effekterna i en undervisningssituation för lÀrare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lÀrarna fÄtt genom att delta i projekt Kompenserande datorhjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i nÄgra av kommunens grundskolor. I arbetet ingÄr ocksÄ en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lÀrarna fÄtt utbildning i.MetodStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning riktad till 83 lÀrare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgÄngar deltagit i gemensamma studiedagar och fÄtt en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNÀstan alla lÀrare anser att den utbildning de fÄtt i att anvÀnda dator och kompensatoriska hjÀlpmedel har gett dem bÀttre förutsÀttningar att möta elevernas behov. Man anser att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel ger eleven bÀttre förutsÀttningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjÀlpmedel. NÀstan alla anser ocksÄ att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel har stor betydelse för att stÀrka elevens sjÀlvförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjÀlpmedel förefaller hos lÀrarna vara större Àn vad arbetssÀtt och organisation i skolan tillÄter deras elever att anvÀnda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation Àr viktiga faktorer för att ett framgÄngsrikt arbetssÀtt ska kunna uppnÄs.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.