Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur pedagoger anser sig använda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete på förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade några speciella tankar om varför de läser bilderböcker med barnen på förskolan. Pedagogernas syn på läsmiljöns betydelse för högläsningen undersökts också. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger från sex förskolor intervjuas och lika många läsmiljöer observeras.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

The objective of the present study was to highlight preschool children?s encounters with children?s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children?s literature, didactic activities and children?s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher?s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers? approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskämnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrån teorier som behandlar ämnesområdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och främjandet av läslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lärarna. I resultatdiskussionen framgår bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att låta eleverna komma i kontakt med annan litteratur än läroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

I detta arbete approximeras Helmholtz ekvation med hj?lp av den finita differensmetoden f?r olika parametrar s?som, d?mpningsterm, rutn?tsstorlek, frekvens och f?rkonditionerare. Helmholtz ekvation kan anv?ndas till mycket, bland annat anv?nds det vid akustik och seismologi. Men i detta arbete till?mpas Helmholtz ekvation inom medicinsk bildbehandling. Bara f?r att Helmholtz ekvation ?r anv?ndbar betyder det inte att den ?r l?tthanterbar. Alla givna parametrar ?r intressanta i ett medicinskt mikrov?gsbildbehandlingssyfte och har verkliga kopplingar.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.