Sökresultat:
2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 66 av 143
Den moderna komposit?ren vs. ett ljudchip fr?n 1983
I detta arbete redog?r f?rfattaren f?r en del av spelmusikens historia, vilka influenser och
tekniska begr?nsningar som lett till att bit-musik, med fokus p? 8-bitars musik och med inslag
av 16-bitars musik, l?ter som den g?r, samt g?r en analys av 8-bitars musik p? bakgrund av
musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. F?rfattaren diskuterar ?ven
begr?nsningar utifr?n ett historiskt perspektiv, och redog?r f?r uppkomsten av
kompositionsmetoder som anv?nts genom ?rhundradena, fr?n Bach till 1980-talets 8-bitars
komposit?rer. F?rfattaren kommer fram till att det g?r att applicera samma
kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att
analysera klassisk musikteori ?r anv?ndbart f?r att f?rst? och skriva 8-bitars musik.
BrÀnn mitt bref! : En poststrukturalistiskt inspirerad studie av författaren Marianne LundegÄrd-Hagbergs uttrÀdande ur historien
AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne LundegÄrd-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..
LÄt arkiven berÀtta!
Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.
Vem bryr sig? : nÄgot om förutsÀttningarna för samerna och renskötseln under senare Är
Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur
samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark
alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra
markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken
dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade
bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa
frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget
skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av
samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa
förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka
utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna
stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök
att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta
görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett
diskursivt betraktelsesÀtt.
Vem bryr sig?: nÄgot om förutsÀttningarna för samerna och renskötseln under senare Är
Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesÀtt.
Allting Àr relativt och kossor Àr blommiga - En kvantitativ studie om miljöaspekten pÄverkar nÄgra konsumenters val av kött
En kvantitativ studie om miljöaspekten pÄverkar nÄgra konsumenters val av kött handlar om hur köttkonsumtionen har utvecklats under mÀnniskans historia till vad den Àr idag. För att dÀrefter koppla samman dagens köttkonsumtion med den miljöpÄverkan som den innebÀr. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur olika faktorer kan inverka pÄ mÀnniskors beslut och vanor. Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida miljöaspekten pÄverkar konsumenters val av kött samt om det finns en tendens eller vilja att förÀndra sin konsumtion och i sÄ fall om miljöaspekten Àven dÀr Àr en pÄverkande faktor. Men hjÀlp av en enkÀtstudie involverande 100 respondenter frÄn tre olika livsmedelsbutiker i Göteborg med omnejd kunde frÄgestÀllningar besvaras och dÀrigenom syftet.
Statens offulkomlighet? Kommunal utjÀmning och invandring-med Malmö som exempel
Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den förvÀntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik anvÀnder sig vissa lÀnder, sÄsom Sverige, av utjÀmningssystem. En alltför omfattande utjÀmning riskerar emellertid att ske pÄ bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen Äterknyter till frÄgestÀllningen om kompensationen frÄn staten Àr tillrÀcklig. I fokus stÄr de kostnader kommuner har för tilhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar pÄ otillrÀcklig kompensation.
Karlskrona stadsbibliotek 1906-1959 ? En bit av ett biblioteks historia
This master?s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives.
VÀrldshistorien runt hörnet: den lokala historien som
utgÄngspunkt i historieundervisningen
I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och dÀrmed skapar förutsÀttningar för motivation till lÀrande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lÀrandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. TillvÀgagÄngssÀttet, vilket omarbetades under projektets gÄng för att passa in i planeringen, innebar genomgÄngar av en tidsepok med fokus pÄ den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lÀrande efterföljdes av en enkÀtundersökning.
Demokrati och Media Ukraina och Vitryssland - Fiender av det fria ordet?
I dagens samhÀlle spelar media en stor roll och i mÄnga avseenden styr den mÀnniskors liv och Äsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och dÀrigenom bilden av sig sjÀlv blir allt viktigare i en vÀrld som blir allt mer globaliserad. De lÀnder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, Àr tvÄ lÀnder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som Àgde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har hÀr försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse nÀr det gÀller att kategorisera lÀnder som demokratiska eller auktoritÀra.
FÀrg i slöjden : Ett medel att rÀkna med
Studiens syfte har varit att undersöka fÀrgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat pÄ att fÀrg anvÀnds i begrÀnsad omfattning dels i lÀrarutbildningen men Àven i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlÀrarens historia. Genom bakgrundsfakta om fÀrg vill vi Ästadkomma ett ökat intresse för anvÀndandet av traditionella fÀrger och ett laborerande arbetssÀtt. FÀrganvÀndning kopplas till kursplanen i trÀ- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen.
Det skÄnska svÀrdet frÄn 800 till 1300 e.Kr. : Fallstudie av 8 svÀrd
This essay discusses the development of swords in the southern region of Sweden, SkÄne. It attempts to locate the areas in Europe where the swords were first made and, in doing so, trace the communication routes by which people traveled. The essay deals with aperiod of a few hundred years, from the late eighth century to sometime around 1300. In that sense, it is therefore also a time study tracing the cultural changes and developments in SkÄne during the era of Christianization. Does the development of swords follow the overall changes in society, from an isolated pagan district to a Catholic European community, or not? In answering this question, eight swords were selected and put under closer observation.
Kinas bilindustri ur ett joint venture-perspektiv
Fortfarande idag sÀtter ordet JV skrÀck i mÄnga utlÀndska investerare pÄ grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tÀnker inte göra omvÀrlden nÄgra gratistjÀnster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna Àr vÀl medvetna om sin potential och kommer inte att ingÄ JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingÄ JV med utlÀndska företag Àr i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. NÀr de vÀl fÄtt den kunskap de behöver för att kunna gÄ vidare sjÀlva kommer de nog inte att visa nÄgon vÀlvilja mot sina gamla partners.
För Guds skull?? : En studie av fyra olika nutida historieskildringar av orsakerna bakom det första korstÄget.
AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korstÄget som olika nutida författare framstÀller som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig Ät. De ta görs genom en litteraturstudie dÀr fyra nutida författare anvÀnds. Dessa författare Àr Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lÀgger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korstÄget skiljer sig Ät beroende pÄ hur författaren inriktat sin bok.
Morgondagens varumÀrkesmanifest - varumÀrkesstrategier för ett ökat vÀrdeskapande
Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.