I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda på hur dessa väljer att undervisa i historieämnet för elever i grundskolans tidigare år. Jag reflekterar även kring pedagogernas historiemedvetande med hänsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mål som skall uppnås med undervisningen måste vara tydliga för eleverna. Det är främst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, därtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahåller en viktig roll.

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor.

This essay aims to explain the fluctuations in the Swedish transition rate to higher education between 1923 and 2002. With theories of human capital, and screening, as points of departure, seven variables are selected and their correlation with the transition rate investigated by use of graphs and tables. The variables are unemployment, youth unemployment, the supply of academics, cohort size, number of high school graduates from programs preparing for ensuing studies, relative wage trends for worker categories with differing levels of education, and structural phase. Results show that no single variable nor the theories of human capital or screening can explain the fluctuations in transition rate in full. Instead I propose a theoretic model which amalgamates the above and places risk aversion as the driving force behind the individual?s educational decision.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera exempel då datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har på museum. Inledningen presenterar varierande hot från människa och natur mot arkeologiska lämningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. Nästa kapitel ser tillbaka på uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt är ute efter vid besök av dessa. Därefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förståelsen för icke sakkunniga. Den längre delen spaltar upp exempel på fullbordade projekt; vad som är unikt i varje fall och vilka lärdomar som framkommit.

Denna rapport ger en beskrivning av hur två lagringsbyggnader har förvandlats från tidigare lagerbyggnader tills idag två bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras är gamla vattentornet i Norrköping samt spannmålssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör båda byggnaderna men ger även en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för någon av dessa två byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten är innebörden av byggnadernas placering både geografiskt men också på en mer detaljerad nivå. Båda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag även tagit upp en diskussion om detta. De båda objekten beskrivs både utifrån hur de ser ut idag men även hur de var tänkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Sveriges landskap har en lång historia som går hela vägen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. När länen bildades och övertog rätten att bestämma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

As technology have continued to develop over the latest decades and become more advanced the pressure on the general citizens understanding of technology becomes a essential part to live in our society today. The transition have affected our society in great ways and have made a great impact on different groups, one of them being the elderly population in our society. The purpose of this study is to examine how the fast technological development in the latest decades have affected the elderly in our society. This from their perspective by gathering empirical data through semi-structured interviews with elderly people involved in the Agnes-project, a research project focused on improving the general quality of life for older people and increase their knowledge about technology. The study has shown that after the older peoples time involved in the Agnes-project their quality of life had improved in different areas. Areas such as increased cognitive activity, increased interest in new technology and an improvement in their communication with friends and family.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet.