Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål.

Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Måltiden är viktig för äldreomsorgens brukare. Undersökningar visar att måltidens näringssammansättning prioriteras i högre grad än att brukaren ska få sina önskemål kring måltidsutformningen uppfyllda. Vårdpersonalens önskemål prioriteras högre än brukarens. I särskilt boende har brukare en begränsad och i vissa fall obefintlig möjlighet att påverka sina egna måltider. Brukare inom äldreomsorgen vill, enligt flera undersökningar, kunna påverka sin måltidsmiljö och välja mellan olika rätter.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad.