Förstudie till layoutförändring på Volvo CE i Eskilstuna
Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt Andreasson, IVF, 1997). Tillvägagångssättet uppdelat i tio delmoment: De första fyra delmomenten är målsättning och granska nuläget gällande ytor och maskinresurser. Delmoment fem och sex är att gradera samband mellan olika delar tillverkningen och även på maskinnivå. Resterande moment är att först skapa en grov layout som ska analyseras tills en slutgiltig layout uppnås. Dessutom har exmensarbetet ingått i ett försök att testa och utprova ett nytt verktyg för layoutarbeten, FactoryCad. Verktyget är ett påbyggnadsprogram till AutoCad och skillnaden från vanliga tredimensionella Cadprogram som tex AutoCad är att vanligt förekommande objekt redan finns klara att använda, som tex ställage, transportbanor mm. (Examensarbetets faktiska utförande skedde under tidsperioden augusti 2003 till februari 2004.) Den blocklayout som tagits fram i examensarbetet visar ett tydligare materialflöde genom att särskilja mjukbearbetning före härdning, och hårdbearbetning efter härdning, så mycket som möjligt. Vidare bygger förslaget på att visualisera flödet mer, dels genom att mellanlagringen sker vid nästkommande operation och dels genom att förädlingen får en huvudsaklig riktning från råämne till färdig detalj genom hela förädlingskedjan i produktionsanläggningen. Korsande materialflöden försöks undvikas i absolut möjligaste mån. Vid genomförandet av layoutarbetet rekommenderas att mycket kraft läggs på detaljplaneringen kring varje maskin. Eftersom inga artiklar kommer att beredas om mellan olika maskiner kommer materialflödet inte bli bättre än uppdelningen mellan mjuk- och hårdbearbetningen. Vidare rekommenderas att visualiseringen vid varje mellanlagring förbättras och att en städning enligt 5S-metoden genomförs både i datorsystemet för Material- och Produktionsstyrning gällande tider och operationsföljder samt på verkstadens samtliga lagringsplatser. För vidare utveckling av material? och produktionsstyrning av transmissionskomponenter rekommenderas att en strategi arbetas fram som tar hänsyn till kommande projekts påverkan på vilka tillverkningsmetoder som behövs, volymförändringar dels i variationer av slutkomponenter och dels i totalvolymens uppgång eller nergång. En tydligare strategi kommer att hjälpa kortsiktigt, men framförallt långsiktigt: komponenttillverkningen kommer att vara mer förberedd på kommande förändringar.