En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus Àr en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som mÄlsÀttning att Ärligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och vÀl beprövade lösningar anvÀndas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. DÄ fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion Àr vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bÀttre gÀllande tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsÄterföring.

Sedan mitten av 90-talet har trÀbyggnad fÄtt en plats pÄ byggmarknaden inom flervÄningshus. Det Àr framförallt pÄ konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett pÄ traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder Àr att delar av arbetet förflyttas frÄn byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjÀlpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

SamhÀllsbyggnadssektorn i Sverige Àr stor, nÀstan tio procent av den svenska arbetsmarknaden rÀknas in dÀr och den svarar för mellan tio och femton procent av Sveriges BNP. NÀr en sÄ pass stor del av Sveriges BNP vilar inom samhÀllsbyggnadssektorn sÄ krÀvs det att den fungerar felfritt. Allt för ofta överskrids kostnad och tid i de projekt som genomförs, och kvalitetsmÄl uppnÄs inte i tillrÀcklig grad. Sektorn jÀmförs ofta med tillverkningsindustrin som har bÀttre produktivitets- och teknikutveckling. Under de senaste Ären har dÀrför industrialisering av byggbranschen blivit ett hett begrepp.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Skogsbruket Àr en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att sÄg och pappersindustrin Àr viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien Àr den största marknaden för mÄnga av Sveriges sÄgverksföretag. Idag Àr den brittiska marknaden med byggande av trÀhus vÀxande och mÄnga av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett aktuellt Àmne som Àr omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver dÄ formella rapporteringssystem ökar i anvÀndande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sÄgverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

Detta Àr en studie i vilka tekniker som finns för att Äterskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus pÄ tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna Äterskapa natur mÄste man ha förstÄelse för hur den fungerar. Det Àr ett ekosystem dÀr vÀxter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken Àr ett samhÀlle med mÄnga olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. NÀr jorden lÀggs pÄ upplag pÄverkas den, dÄ detta inte Àr ett naturligt sÀtt att vara.

En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Stor förvirring rÄder kring hur lufttÀtheten ska mÀtas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhÄlls vid tÀthetsprovning av smÄhus Àr inte alltid applicerbara pÄ flerbostadshus Àven om mÀtenheterna Àr de samma. Detta föranleder problemstÀllningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttÀtheten i ett flerbostadshus pÄ ett praktiskt tillÀmpbart sÀtt, som ocksÄ gör det möjligt att jÀmföra resultat frÄn olika objekt?Metoderna som anvÀnds för att undersöka detta Àr litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mÀtmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtÀtning har stor betydelse för en byggnads energianvÀndning, fuktsÀkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrÄn och in.

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 pÄ jÀrnvÀgen i Sverige. Trafikverket jobbar stÀndigt med att förbÀttra sÀkerheten bÄde inom och pÄ jÀrnvÀgen, allt i enighet med deras vision som lyder, MÄlet för sÀkerhet inom jÀrnvÀgstransportomrÄdet Àr att antalet omkomna och allvarligt skadade inom jÀrnvÀgstranssportomrÄdet fortlöpande ska minska.Trafikverket Àr en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för lÄngsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhÄll av de statliga vÀgarna och jÀrnvÀgarna. De Àr ocksÄ skyldiga att utreda alla olyckor som sker pÄ jÀrnvÀgen och komma med ÄtgÀrdsförslag sÄ att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den hÀr rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de ÄtgÀrdsförslag av fysisk karaktÀr som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka ÄtgÀrder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpÄkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region VÀst, som bestÄr av Hallands, VÀstra Götalands och VÀrmlands lÀn. Tidsperioden för olyckorna Àr 2005-01-01 till 2012-05-31.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med fÀrjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om fÀrjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlÀgga hur olika aktörer ser pÄ utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen frÄn styrandepolitiker Àr att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad fÀrjetrafik, bÄde gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motstÄndsgrupp"hamnupproret" som motsÀtter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen Àn kommunen. Denna inriktning innebÀr begrÀnsning avgodstrafiken och att hamnomrÄdet skall upplÄtas för byggande av bostÀder,nÀringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen Àr beroende av goda transportvÀgar till och frÄn hamnen och av ett brajÀrnvÀgsnÀt.

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.