Helheten Àr större Àn summan av delarna ? en fallstudie om hur olika faktorer kan pÄverka samtalsledares upplevelse av sin arbetssituation. Examensarbete i verksamhetsutveckling 30 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för Socionomprogrammet 2013. Denna studie undersöker och belyser hur samtalsledare som driver samtalsgrupper för unga pojkar upplever sin arbetssituation.

I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Syfte med uppsatsen Ă€r att belysa arbetshĂ€lsovĂ„rd och hĂ€lsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur tvĂ„ kommuner i Finland anvĂ€nder sig av företagshĂ€lsovĂ„rd samt hĂ€lsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar Ă€ven nĂ€rmare pĂ„ ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts pĂ„ en av dessa kommuner. Min uppfattning Ă€r att nĂ€ringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal lĂ„ngtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal lĂ„ngtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhĂ€llet, som gör att man borde hitta ett sĂ€tt att förebygga och minska dessa. En viktig frĂ„ga Ă€r hur man dĂ„ kan effektivisera arbetsmarknaden utan att brĂ€nna ut den arbetsföra befolkningen.

Demenssjukdomar Àr den fjÀrde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundlÀggande förhÄllningssÀtt till vÄrdandet av personer med demenssjukdom Àr den personcentrade omvÄrdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för VÄrd- och Omsorg (2010). DemenssjukvÄrden i Marks kommun har fÄtt statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och vÄren 2010 genomfördes en utbildning i demensvÄrd för vÄrd- och omsorgspersonal pÄ tvÄ demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle fÄ grundlÀggande kunskaper i vÄrdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Det har lÀnge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och dÀrför snarare varit ett hinder Àn det stöd som de förvÀntas vara i verksamheten, detta beror i mÄnga fall pÄ hur utvecklingen av dessa gÄr till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem Àr inget ovanligt och kan innebÀra att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förvÀntningarna. DÄ det finns en verksamhet kring systemet Àr det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer dÄ inte denna verksamhet som det Àr tÀnkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar Àr den inledande förstudien, dÀr utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav pÄ funktion och andra viktiga aspekter.Syftet med studien Àr att se hur förstudien pÄverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet.

Detta Àr en uppsats skapad med syftet att öka förstÄelsen för hur systemutvecklare ser sig sjÀlva identifiera och hantera maktförhÄllanden rörande intressenter inom kravfÄngst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk stÄndpunkt. MaktförhÄllanden Àr mycket viktiga att övervÀga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha vÀldigt lÄngtgÄende effekter för framgÄngen i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande Äsikter gÀllande i vilken utstrÀckning de skall anvÀnda sin egen maktposition och vissa anvÀnder formella metoder medan andra inte gör det. De senare Àr dock mer sÄrbara inför en situation dÀr maktförhÄllanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgÄng..

Denna rapport Àr resultat av en studie som utförts pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ dÀr vi jÀmfört tvÄ separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger pÄ de olika metoder som anvÀnts vid de tvÄ utvecklingsprojekten. NÀrmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och lÄg tilltro till systemen. Att skrÀddarsy ett informationssystem kan bli bÄde kostsamt och resurskrÀvande. Alternativet Àr att anvÀnda sig ett standardiserat system.

FörmÄgan att organisera, styra och samordna allt mer internationella företag blir allt viktigare. Dagens marknad krÀver att organisationerna Àr flexibla för att kunna svara pÄ markandens krav. SÄvÀl organisationsutvecklare som strateger har varit nödsakade att tÀnka i helt nya banor, vilket varit vitaliserande för synen pÄ utvecklingsfrÄgor. Chefer mÄste bli ledare för att ?förrÀnta? mÀnniskokapitalet.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.