Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Detta examensarbete handlar om en uppföljning av en enkätundersökning enligt EFQM modellen som genomförts vid BT Products. Uppföljningen består i en djupare analys av undersökningens resultat med fokus på vissa av dess delar. De områden som huvudsakligen behandlas är företagets medarbetare, processer och ledarskap. Tyngdpunkten ligger i att klargöra orsakssamband mellan enkätens olika områden samt att gå djupare in på- och identifiera samt beskriva starka och svaga sidor hos dem. Intervjuer, observationer och statistiska metoder har använts för detta syfte vilket resulterat i att det framkommit möjligheter att förbättra verksamheten i flera avseenden. De viktigaste förslagen till förändringar är: En förändrad organisationsmodell med fokus på värdekedjor Förändrade ansvarsförhållanden och tillhörigheter En långsiktig inriktning mot en styrmodell med utgångspunkt i värden och företagskultur.

Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området.Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnå en förskola för alla med särskild tonvikt på specialpedagogisk handledning. Studien söker svar på följande frågor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgång i en livsvärldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med en reflexiv och öppen inställning använts. Detta för att få information om rektorers egna tankar och reflekterande förståelse om sig själv och sin omvärld med så lite påverkan från intervjuarna som möjligt.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till självklara plattformer för företag att marknasförasig på. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit ännu en plats för företag att nå uttill sina kunder. Men hur använder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/användaren omföretagens användning av plattformen?Denna uppsats ämnar besvara hur ska klädföretag utforma innehållet på sitt instagramkonto för attmarknadsföra sig och samtidigt behålla sina följare?Metoder som har använts för att besvara problemformuleringen är observationer av befintliga företag påInstagram och intervjuer med klädföretag.

Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities. Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

SyfteSyftet med studien är att med grund i en livsvärldsansats beskriva hur tre förskolelärare i ett arbetslag upplever specialpedagogisk handledning. Den kvalitativa ansatsen avser att besvara vilka arbetssätt och situationer pedagogerna förändrar i anslutning till handledningen och hur arbetssituationen för arbetslaget utvecklas.MetodI studien genomfördes observationer vid tre handledningstillfällen ledda av en specialpedagog. Två gruppintervjuer skedde av arbetslaget i anslutning till det första och tredje handledningstillfället. Efter andra handledningstillfället intervjuades förskollärarna enskilt. Studien var regionaliserad till förskollärarnas livsvärld i förskolan och därmed begränsas undersökningen till att studera de tre förskollärarna.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att synliggöra vilka diskurser som framträder i en fokusgrupps tal om särskilt stöd i förskolan. Mer preciserat ämnar studien att undersöka om någon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tänkas få för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som studien vilar på är socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar och menar att människan konstruerar, upprätthåller och förändrar sin uppfattning om världen tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att människans världsuppfattning påverkar hennes handlingar och därmed får den kunskap vi har om världen sociala konsekvenser.

Dagens informationssamhälle har bidragit till att människor, maskiner och företag genererar och lagrar stora mängder data. Hanteringen och bearbetningen av de stora datamängderna har fått samlingsnamnet Big Data.De stora datamängderna ökar bland annat möjligheterna att bedriva kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Med traditionella metoder för insamling och analys av data har kunskapsbaserad verksamhetsutveckling tillämpats genom att skicka ut resurskrävande marknadsundersökningar och kartläggningar, ofta genomförda av specialiserade undersökningsföretag. Efterhand som analyser av samhällets befintliga datamängder blir allt värdefullare,har undersökningsföretagen därmed en stor utvecklingsmöjlighet att vaska guld ifrån samhällets enorma datamängder. Studien är genomförd som en explorativ fallstudie som undersöker hur svenska undersökningsföretag arbetar med Big Data och identifierar några av de utmaningar de står inför tillämpningen av Big Data analyser i verksamheten. Resultatet visar att de deltagande undersökningsföretagen använder Big Data som verktyg för att effektivisera befintliga processer och i viss mån komplettera traditionella undersökningar.