KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN
Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling
Collaborative consumptionSustainable lifestylesUrban planningStockholm Royal Seaport.Kollaborativ konsumtionHållbara livsstilarStadsplaneringNorra Djurgårdsstaden.
Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet. Da?r studerades i vilken utstra?ckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt ha?llbarhetsarbete samt vad som planeras go?ras i framtiden. Dessutom tog fo?rfattarna till den ha?r rapporten fram fo?rslag pa? hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas a?nnu mer i stadsdelen. Syftet med det ha?r arbetet var sa?ledes att genom fallstudien redogo?ra fo?r hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social ha?llbar stadsutveckling. Dessutom underso?ktes vilka akto?rer som skulle kunna tillhandaha?lla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle anva?nda sig av den i Norra Djurga?rdsstaden.Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och sa?rskilt O?stermalms stadsdelsfo?rvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurga?rdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar a?ven mycket pa? utbildning och information till de boende fo?r att inspirera till ha?llbarare livsstilar och da?rmed fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster. Det finns ma?nga utvecklingsmo?jligheter fo?r den delande ekonomin i Norra Djurga?rdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler fo?r olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och a?ven byten av tja?nster mellan de boende i omra?det (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och sa? vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra akto?rer, sa?som fo?retag och organisationer, kunna uppsta?.Fallstudien visade att det finns en viss problematik na?r lokala beslutsfattare planerar fo?r att skapa fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster hos de boende i en stadsdel eftersom sa?dan planering kan inskra?nka pa? ma?nniskors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra ma?nniskors vardagsvanor a?r kontroversiellt. Samtidigt kra?vs det att ma?nniskor fo?ra?ndrar sina livsstilar till att bli mer ha?llbara. Fo?rvisso a?r det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer ha?llbarhet, men den ha?r studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, ba?de miljo?ma?ssiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse.