Sök:

Sökresultat:

15760 Uppsatser om Hćllbar utveckling; Miljöledning; Miljöledningssystem; Implementering; Integrering. - Sida 54 av 1051

Anpassning av utvecklingssamtalet efter förĂ€ldrarnas förvĂ€ntningar : Åtta förĂ€ldrars syn pĂ„ utvecklingssamtal i förskolan

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Digitala lÀrresurser : Implementering i den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola och förskoleklass

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lÀrresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att fÄ förstÄelse för rektorers och förskolechefers syn pÄ anvÀndandet av digitala lÀrresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anvÀndes för den empiriska studien att nÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vÄr studie har analyserats utifrÄn frÄgor som stÀlldes under intervjun kopplat till vÄra frÄgestÀllningar samt till den sociokulturella teorin som Àr vÄrt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lÀrresurserna som anvÀnds frÀmjar barnens utveckling. Flera nÀmner att det Àr mer en metod för att i sitt arbete visa pÄ barnens utveckling, att det Àr en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns nÄgon speciell pedagogik. Andra pedagoger sÀger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anvÀndas mera.

Kommunikationsmönster ? hur fungerar det? : Och hur kan det förbÀttras?

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..

En studie om gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Bologna Ă  la carte. Om Bolognadeklarationens formuleringar och deras verkan.

Bolognaprocessen Àr en förÀndringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt omrÄde för högre utbildning (EHEA). MÄlsÀttningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa dÀr studenter, forskare och lÀrare enkelt kan röra sig över nationsgrÀnserna. Detta ska uppnÄs genom förbÀttrad jÀmförbarhet och ökad överensstÀmmelse mellan lÀndernas utbildningssystem. I Sverige pÄgÄr just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens mÄlformuleringar sÀgas ge vissa förutsÀttningar för implementeringen i de deltagande lÀnderna. Att mÄlen Àr öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet Àr de sÀtt pÄ vilket dessa förutsÀttningar frÀmst lÀmnas.

Varför en rÀdsla för alternativmedicin? : En studie om hur EU?s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.

AbstractVÀxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Varför en rÀdsla för alternativmedicin? En studie om hur EU?s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.Author: Annica BlomstrandSupervisor: Anne Haglund-MorrisseyThe aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden.There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU?s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews)The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision.Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie.

Dramapedagogik : en mÄngsidig utmaning

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Riktlinjer för effektivisering av arbetet med Simuleringsdriven Konstruktion

DÄ mÄnga företag vill skaffa sig marknadsandelar genom att leverera rÀtt produkt, vid rÀtt tid och för rÀtt kostnad har de börjat arbeta med Simuleringsdriven Konstruktion. Simuleringsdriven Konstruktion hjÀlper dem att genom ett iterativt arbetssÀtt hitta optimal konstruktion tidigt i NPD-processen och dÀrigenom reducera tid och kostnad för produktutvecklingen.MÄnga företag som sysslar med forskning och utveckling krÀver idag mer av provutrustning Àn tidigare för att kunna kontrollera och möta ökande krav pÄ produkter.  Mer sofistikerad provutrustning behöver utvecklas för att möta ökade krav pÄ produktprov. Krav sÄ som sÀkerhet, kapacitet, tidseffektivitet, noggrannhet etc. Att Àven tid och kostnad för utveckling av provutrustning reduceras Àr viktigt.Detta examensarbete har syftat till att ta fram riktlinjer för effektivisering av arbetet med Simuleringsdriven Konstruktion i utvecklingsprocesser.

MÀnskliga rÀttigheter i SödertÀlje kommun? : En kvalitativ undersökning om elever och lÀrares kunskaper kring mÀnskliga rÀttigheter samt dess implementering i undervisningen

Syftet med föreliggande projekt Àr att kartlÀgga vilka förutsÀttningar unga erhÄlls i SödertÀlje kommun i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter. Med detta söka nÄ en förklaring till de motsÀttningar som föreligger kommunen för att pÄ sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mÀnskliga rÀttigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktÀr, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen Àr rektorer, lÀrare och elever av blandad Älder, etnicitet, kön och funktionsnedsÀttning.Resultatet har visat att mÀnskliga rÀttigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i SödertÀlje, dock Àr de ofta integrerad i undervisningen över lag. LÀrare upplever att resurserna Àr av bristfÀllig natur, vilket pÄverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.

Furulunds framtida utveckling

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Traditionell miljöundervisning eller undervisning för hÄllbar utveckling?

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Kunskap och lÀrande mellan projekt : Project Knowledge Management Office

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett vÀxande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lÀrande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, dÀr arbetet sker i tidsgrÀnsade projekt mot uppstÀllda mÄl. Traditionellt sÀtt har projekt betraktats som engÄngsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lÀrande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lÀrande mellan projekt som en möjlighet och Àven som en förutsÀttning för att verksamheten ska överleva pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Att skapa kunskap i informationshavet - Om hur text kan struktureras för att skapa lÀrande i intranÀt

Creating instructions is not just about words, but also about text structure. A company creates many instructions to document their management systems, which often are presented through an intranet. This study examines how the text can be presented to make content understandable and give employees the knowledge to take action. An interview survey was made at Skanska Sweden and their management system "VÄrt sÀtt att arbeta". The results show that it is mainly about creating an overview of the system and creating separations between different text sections.

HÄllbar utveckling : en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

?Införandet av ett nytt ledningssystem : En undersökning över vilka faktorer som kan ha betydelse vid förÀndringar

AbstractThe dynamic environment means that organizations always faces new challenges. There are various factors which could affect the process of change thus the purpose of this investigation is to research into the key values of organizational changes. We have done an in-depth research about a planned and ongoing process of change in the organization HEM. The aim is to investigate how knowledge and learning are spread among the staff in the company before and during changes. Also further investigation has been made to study the communication between management and employees through the changes. This report includes seven individuals with different working positions within the organization.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->