Titel: SMART ? Implementering av ett leankonceptNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Sara Myrzell & Lee FrimanHandledare: Lars Torsten ErikssonDatum: 2013-05-29Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förstÄelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förÀndring pÄverkar personalen. Vi vill genom denna studie Àven fördjupa vÄra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag.Metod: Vi har gjort en fallstudie dÀr vi först sökte sekundÀrdata om hur man pÄ bÀsta sÀtt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgÀnglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker.

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem Àr komplext med mÄnga faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli sÄ bra som möjligt krÀvs det dÀrför att arbetet genomförs pÄ ett strukturerat och metodiskt sÀtt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgÄ som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och Àr avsedda att ge stöd i sjÀlva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller Ä andra sidan behandlar olika sÀtt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har dÀrför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingÄ i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istÀllet för att behandla dessa som tvÄ separata delar.UtifrÄn analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingÄ i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förÀndringsstudie, projektstart och projektavslut..

SammanfattningSyftet Àr att undersöka hur implementeringen av FaRŸ ser ut frÄn landsting till primÀrvÄrd, samt om och hur folkhÀlsoinstitutets implementeringsmodell anvÀnds. Genom intervjuer med ansvariga för omrÄdet inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att fÄ igÄng ett effektivt arbete med FaR pÄ landstingsnivÄ. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgÄr ifrÄn utvald teoretisk implementeringsmodell.FrÄgestÀllningar:- Hur ser implementeringen ut i förhÄllande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgÄng respektive motgÄng i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter frÄn slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i syfte och frÄgestÀllningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Detta examensarbete Àr utfört mot tvÄ institutioner vid universitetet. Dels institutionen för Arbetsvetenskap och avdelningen för industriell produktionsmiljö men ocksÄ institutionen för Industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap och avdelningen för kvalitets- & miljöledning. --------------- Bakgrunden till detta examensarbete var att Scanias transmissionstillverkning i SödertÀlje, DX, hade ett behov av att kartlÀgga sitt kvalitetssÀkringsarbete för att identifiera aktiviteter och brister i detsamma. Syftet med examensarbetet var dÀrför att göra denna kartlÀggning, beskriva bristerna samt ge förslag pÄ förbÀttringar. I kartlÀggningen anvÀndes i huvudsak intervjuer och observationer för att studera DX personal och tillverkning.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mĂ€nsklighetens inverkanpĂ„ miljön har bidragit till att begrepp som ?hĂ„llbarhet? och ?hĂ„llbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhĂ€lle. I banksektorn syns en ökad trend atthĂ„llbarhetsredovisa samt engagera sig i frĂ„gor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering Ă€r inte helt sjĂ€lvklar. Även om enstor mĂ€ngd verktyg för hantering av hĂ„llbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen sĂ„ Ă€r forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hĂ„llbarhetsstrategier otillrĂ€cklig och behöver studeras djupare. Med utgĂ„ngspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats Ă€mnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som Ă€r tvĂ„ sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, gĂ„tt tillvĂ€ga i förfarandetav implementeringen av hĂ„llbarhetsaspekter.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Creating instructions is not just about words, but also about text structure. A company creates many instructions to document their management systems, which often are presented through an intranet. This study examines how the text can be presented to make content understandable and give employees the knowledge to take action. An interview survey was made at Skanska Sweden and their management system "VÄrt sÀtt att arbeta". The results show that it is mainly about creating an overview of the system and creating separations between different text sections.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (VÀrldshÀlsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohÀlsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) inkluderar hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd och ökad fysisk aktivitet som Àr tvÄ av Sveriges elva folkhÀlsomÄl. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept pÄverkar den fysiska aktivitetsnivÄn. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.