Sammanfattning Den allt hÄrdare globala konkurrensen har pÄ senare Är tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke vÀrdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det Àr inte bara stora internationella bolag som kÀnner av den ökade konkurrensen, utan Àven medelstora företag pÄverkas av vad som hÀnder pÄ ett internationellt plan. Det gÀller dÀrför att vara vÀl förberedd inför ökade hot frÄn omvÀrlden för att inte förlora marknadsandelar. MÄnga författare menar att ett lean-tÀnkande Àr det i sÀrklass bÀsta sÀttet att se pÄ och driva ett företag. Denna studie undersöker hur lÄngt anvÀndandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..

Arbetet behandlar Universals skrÀckfilmsproduktion under dess sÄ kallat klassiska period, frÄn ljudfilmens genombrott fram till USAs intrÀde i andra vÀrldskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, frÀmst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar pÄ stumfilmsperiodens skrÀckfilmer. Syftet Àr att beskriva hur skrÀckfilmen utvecklades, konstnÀrligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis frÀmst pÄ Universal, som snabbt blev kÀnda som de frÀmsta skrÀckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprÀtthÄller.Vidare beskrivs alla Universals skrÀckfilmer frÄn och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som vÀl kan beskrivas som den sista riktigt stora skrÀckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegÄvade uppföljare..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Intresset för uppsatsens Àmne vÀxte fram under författarens praktik pÄ SDF VÀstra Hisingens HR-kontor dÀr enhetscheferna visade tecken pÄ att ha otillrÀckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet Àr implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen samt vilka faktorer som pÄverkade implementeringen mest. Syftet genererade frÄgestÀllningarna "Hur vÀl Àr det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen?" och " Vilka faktorer pÄverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan pÄverka hur vÀl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa anvÀndes totalt Ätta stycken faktorer för att kunna analysera hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos enhetscheferna och vilka som pÄverkade implementeringen mest. Metod: För att fÄ fram ovanstÄende anvÀndes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkÀt (se Bilaga 1).

Arbetet redovisar möjligheterna att hÀnga upp tyngre vattenledningar i en Àldre industrilokal dÀr en Àldre byggnadsstandard anvÀndes vid uppförandet.Ett flertal alternativ har tagits fram och dÀr de mest lÀmpade har arbetats vidare genom att jÀmföra fördelar och nackdelar..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

Problembakgrund:Trots att det idag Àr vÀlkÀnt att implementeringen av strategin Àr oerhört viktig lÀggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. DÄ det ej finns vedertagen teori inom Àmnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och fÄ mer förstÄelse för denna fas anser vi det intressant och nödvÀndigt att undersöka genomförandefasen.FrÄgestÀllning: Vilka Àr de kritiska framgÄngsfaktorerna för strategiimplementering inom LÀnsförsÀkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet Àr att beskriva och förstÄ kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementeringen gÀllande tvÄ företag inom den finansiella sektorn.Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansÄgs ge en bra förutsÀttning för att fÄ relevant data i förhÄllande till frÄgestÀllningen. Vi har valt ett induktivt angreppssÀtt dÄ det inom omrÄdet strategiimplementering ej finns nÄgon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika mÄnga framgÄngsfaktorer.

Det hÀr Àr ett högskoleingenjörs-examensarbete som har utförts pÄ Enea/Xdin. Arbetet kan ses som en förstudie och syftar till att beskriva hur olika utvecklingsverktyg kan integreras med varandra. Eftersom verktygsintegration förenklar anvÀndandet av verktygskedjor Àr detta ett aktuellt och intressant Àmne för dagens utvecklare. Examensarbetet Àr pÄ 15hp och pÄgick under 10 veckor.Arbetet Àr en del av forskningsprojektet ARTEMIS/iFEST vilket syftar till att effektivisera produktutveckling genom att skapa en standardiserad verktygskedja, vilket sparar bÄde tid och pengar.MÄlet för detta projekt Àr visa upp en fungerande kedja av verktyg. Som ett konkret exempel anvÀnds Eneas befintliga testverktyg Farkle samt ett godtyckligt verktyg.

Den offentliga sektorn har genom Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar. Dessa förÀndringar har frÀmst skett inom omrÄdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn sjÀlva tagit initiativ till att adoptera frÄn den privata sektorn. NÀr en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet ÄterstÄr att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk dÄ implementeringsprocessen Àr av mycket komplex natur och krÀver en hel del entusiastiskt arbete frÄn bÄde de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gÄ tillvÀga för att lyckas med implementeringen dÄ utfallet pÄ denna pÄverkas av en mÀngd olika faktorer.

Detta Àr en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare som trÀder i kraft den 1 december 2010. Syftet Àr att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstÄende personer i försöksverksamheten pÄ Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrÄn-och-ner samt nerifrÄn-och-upp och nyinstitutionell teori anvÀndes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att sÀkerstÀlla en bra implementering utav den kommande lagen.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..